Vem vill inte vara vis? Men jakten på visdom kräver självinsikt och för att nå det kan ett enkelt test vara ett steg på vägen.
– Ingen är helt fullkomligt klok. Så om vi ska förbättra vår visdom måste vi ta reda på hur vi ligger till, vilka poäng vi får vi på olika komponenter som visdom består av. De komponenter där vi är svaga kan vi då förbättra, säger psykiatriprofessorn och visdomsforskaren Dilip Jeste vid San Diego University, upphovsmakare bakom testet som mäter den eftertraktade egenskapen.
Testet som publicerades i tidskriften International Psychogeriatrics består endast av sju frågor och är en vidareutveckling av hans ursprungliga test som innehöll 28 frågor. Genom testet mäts sju olika komponenter som visdom anses bestå av. Det handlar bland annat om drag som att acceptera oliktänkande, ha förmåga att ta beslut i tid och att ge goda råd.
– Men det absolut viktigaste draget är prosocialt beteende. Det handlar om att osjälviskt göra saker för andra, empati, medkänsla och altruism.
Kontroversiellt drag i testet
En komponent som anses kontroversiell och har väckt debatt bland forskare i USA är det som kallas “spirituality” på engelska eller känslan av existentiell förankring. En del forskare anser inte att det bör vara ett kriterium för visdom. Men Dilip Jeste menar att det ändå är viktigt.
– Det är annorlunda än religiositet. Du kan vara en ateist och fortfarande känna en existentiell förankring. Det handlar om att tro på och känna samhörighet med vad en del kallar själ, ande, medvetande eller gud.
Men varför är då visdom så viktigt?
– Visdom är ett personlighetsdrag som är associerat med personligt välmående, lycka, bättre mental och fysisk hälsa, mer motståndskraft. Folk som får högt på testet är inte så benägna att vara deprimerade och ha ångest, vara stressade och olyckliga. Så visdom är något som verkligen hjälper människor, men även samhället i stort.
Enligt Dilip Jeste är visdom ett universellt koncept och ingredienserna i visdom har en egen plats i hjärnan.
– I princip alla religioner och filosofier förespråkar visdom i sina gamla skrifter som går tillbaka flera tusen år i tiden. Orsaken är att visdom är baserat i vår biologi. Vår hjärna har specifika delar som är associerat med visdom. Vår mänskliga hjärna är ungefär likadan bland alla människor och över tiden. Därför är visdom universellt.
Går att öva upp visdom
För den som vill bli visare finns goda nyheter. Det är möjligt att öka sin visdom med träning.
– Visdom är annorlunda än intelligens. Det är svårt att öka sin IQ. Men det gäller inte visdom som till 50 procent är nedärvt. Det betyder att visdom till 50 procent påverkas av miljö och beteende. Så vi kan bli visare, men också mindre visa. Men tendensen är att man blir klokare med åldern tack vare den erfarenhet vi får.
Men om man inte vill vänta på att bli gammal finns det olika sätt för att öva upp visdomen. Om man till exempel vill öka sitt prosociala beteende föreslår Dilip Jeste dessa övningar.
– Varje dag tänk på eller skriv ned tre saker du är tacksam för. Du kan även volontärarbeta på ett hem för till exempel dementa människor eller utsatta barn. Och till sist, träffa människor som är olik dig själv, till exempel människor med andra politiska åsikter.
Hur känner du då igen en vis människa? Spela videon och se Dilip Jeste förklara de sju ingredienserna bakom visdom.
Om du vill testa din visdom med de sju frågorna går det ännu inte, men om du vill göra testet med 28 frågor kan göra det här.