Spela klippet för att se om du känner igen skriken. Glöm inte att slå på ljudet! Foto: Pexels

Ny forskning: Skrik ut din glädje för snabbast respons

Uppdaterad
Publicerad

Länge har forskarvärlden trott att vi reagerar snabbast på skrik av rädsla. Men nu visar en ny studie att så inte är fallet. Det är enklare för oss att förstå när någon skriker av glädje, testa själv i klippet ovan.

Att skrika är ett sätt att uttrycka känslor. Professorn i neurovetenskap Sascha Frühholz och hans kollegor på Zürich universitet funderade på om vi reagerar olika när vi möter olika typer av skrik. Av ren lust påbörjade de en studie och resultatet förvånade dem.

Det visade sig att vi människor reagerar snabbare på skrik av glädje och njutning än de av ilska, rädsla och smärta.

– Tidigare forskning säger att den mänskliga hjärnan genom evolutionen förberetts på att reagera snabbast på det som är negativt, som rädsla och ilska. Men vi har funnit att det är på andra hållet, säger Sascha Frühholz.

Vi har sex olika skrik

Forskarna började studien med att kategorisera av vilka anledningar människan skriker. De fann att vi utrycker sex olika känslor genom skrik och dessa kan delas upp i två kategorier. Alarmerande, som är ilska, rädsla och smärta och icke-alarmerande vilket är sorg, glädje och njutning.

Enklare att känna igen glädje

I studien spelade forskarna upp de olika skriken och försökspersonerna fick bestämma vilken kategori som överensstämde bäst med det skrik de hörde. Det visade sig vara enklare för dem att känna igen de icke-alarmerande skriken.

Sedan fick försökspersonerna lyssna till skriken medan forskarna studerade deras hjärnaktivitet. Även där kunde de se att hjärnan reagerade snabbare vid skrik av glädje och njutning.

Hjälper oss att skapa sociala band

Forskarna vet inte säkert vad det här kan bero på men tror att det kan ha att göra med att det är viktigt för människor att vara del av en grupp.

– Vi kan bara spekulera men människor bor ofta i trygga och skyddade miljöer. Då är de positiva känslorna betydligt viktigare eftersom vi interagerar med andra människor, säger Sascha Frühholz.

Forskarna tror dessutom att man ofta möter positiva skrik i ett sammanhang som man själv är delaktig i, till exempel när ens favoritlag gör mål.

– Det skapar sociala band, säger Sasha Frühholz.

Studien publicerades i Plos Biology.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.