– Det är oerhört bekymmersamt, säger Markus Heilig, psykiatriprofessor och beroendeforskare vid Linköpings universitet.
Alkoholproblem är en stor orsak till ohälsa i befolkningen. Det kan leda till hjärt-och kärlproblem, cancer, diabetes, leverskador och en stor mängd sociala problem. Idag kan de som upplever att de inte längre kan kontrollera sin alkoholkonsumtion vända sig till vården för att få hjälp. Det finns väl fungerande evidensbaserad behandling för alkoholberoende, både i form av psykologisk behandling och av läkemedel.
En fjärdedel får läkemedel
Men förskrivningen av läkemedel för alkoholberoende i specialistvården är låg. Nu visar ny forskning att 23 procent får läkemedel mot alkoholberoende utskrivet på recept och den andelen har varit ungefär den samma sedan 2007. Resultatet publiceras i tidskriften Drug and Alcohol Dependence.
– Det visar att det finns en stor underförskrivning av de här läkemedlen, säger Sara Wallhed Finn som är forskare och psykolog vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet.
Hon har lett studien som också visar att förskrivningen av läkemedlen är ojämlik. Kvinnor och de som bor i landets storstäder får oftare läkemedel utskrivet på recept än vad män och boende på landet får. Högutbildade med hög inkomst har också större sannolikhet att får läkemedlen på recept än andra.
Är effektiva och billiga
– De läkemedel som finns är effektiva, billiga och säkra. När de inte används så missar man att förhindra en stor del av ohälsan i Sverige. Skillnaderna i förskrivning går emot hälso- och sjukvårdslagens paragraf om vård på lika villkor, säger Markus Heilig.
Dessutom är det många som inte ens söker vård för alkoholberoende.
– Många ser inte vården som tilltalande. Det finns fortfarande ett stort stigma att söka hjälp och många tror att de blir i tvingade Antabus och måste sluta dricka helt och hållet, säger Sara Wallhed Finn.
Men det finns många fler läkemedel än Antabus, fastän det är den vanligaste. Det verksamma ämnet i Antabus är disulfiram och framkallar en allergisk reaktion mot alkohol som gör det ytterst obehagligt att dricka.
Begränsar ruset och minskar suget
Andra läkemedel är naltrexon, nalmefen och akamprosat som påverkar hjärnans belöningssystem. De begränsar ruset och minskar suget efter alkohol. Läkemedlen hjälper till att begränsa drickandet utan att behöva sluta helt.
Men varför är det då så få som får hjälp av de här läkemedlen?
– En faktor är att det finns en moraliserande syn på alkoholberoende som lever kvar både i samhället och inom sjukvården. Individen anses få ”skylla sig själv”. Det finns också brist på utbildade handledare fram för allt utanför storstadsområdena, säger Markus Heilig.
