Kajsa Knapp och sonen Otto älskar att sova i en hängmatta. Foto: Josefin Lennen Merckx/SVT

Ny studie: Gungande sömn förbättrar minnet

Uppdaterad
Publicerad

Att sova i en gungande säng ger inte bara snabbare insomning utan även djupare sömn, färre uppvaknanden och bättre minne. Det visar ny forskning som publicerats i tidskriften Current Biology.

De flesta som legat i en hängmatta har nog upplevt att den gungande rörelsen kan vara sövande. Tidigare forskning har visat att försökspersoner somnar snabbare i en gungande säng och nu har forskare i Schweiz upptäckt flera fördelar med att vaggas under sömnen.

Forskarna fäste elektroder på 18 unga vuxna som fick sova en natt i en stillastående säng och en natt i en säng som gungade. Vaggningsrörelsen var långsam, bara ett varv på fyra sekunder.

I fas med hjärnan

Försökspersonerna hade mer djupsömn och färre uppvaknanden i den gungade sängen. De presterade även bättre i minnetester efter att ha vaggats under natten.

– Det verkar som att de här gungningarna kommer i fas med hur hjärnans djupsömnsvågor ligger. De här rörelserna stimulerar hjärnan så att man får djupare och fler sömnvågor, förklarar sömnforskaren John Axelsson på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Möss behövde snabbare gung

I en andra studie såg forskarna att även möss somnande snabbare och sov längre när de gungades. Men mössen behövde vaggas fyra gånger snabbare än människorna för att sova bättre.

– Det skulle kunna bero på att musungarnas nervsystem utvecklas när de ligger i livmodern och att musmammorna då rör sig snabbare och har snabbare hjärtrytm än vad vi människor har, säger John Axelsson.

Kajsa Knapp och sonen Otto älskar att sova i en hängmatta. Foto: Josefin Lennen Merckx/SVT

Forskarna tror att påverkan på sömnen går genom örats balansorgan. De möss som saknade ett fungerande balansorgan fick inte någon positiv effekt av att vaggas.

Det behövs mer forskning för att man ska kunna dra några säkra slutsatser av den lilla studien på människor. Men på sikt kan kunskapen kanske leda till ett nytt sätt att behandla sömnsvårigheter.

Tänkbar behandling

Forskaren Gabriella Lundkvist på Max Planck-institutet i Köln tycker att det skulle vara intressant att veta om effekten kvarstår även bland äldre.

– I så fall skulle detta nu kunna vara ett lätt och icke-invasivt sätt att förbättra sömnen hos exempelvis äldre på ålderdomshem, skriver hon i ett mejl till SVT.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.