Antalet barn världen över som utvecklar svåra allergier mot matökar. Som svar på det ökar ansträngningarna för att hitta pålitligasätt att diagnostisera och behandla svåra allergier.
Men vilka somdrabbas av riktigt svåra reaktioner har varit näst intill omöjligtatt förutspå vilket har inneburit en risk när man ska ta reda pågraden av allergi hos ett barn. En risk som ett amerikansktforskarteam nu hoppas kunna eliminera.
– De har tittat påmastceller i tarm i samband med födoämnesallergi, säger GunnarNilsson, professor i experimentell allergiforskning vid KarolinskaInstitutet i Stockholm. Man vet sedan tidigare att ett ämne som heterIL-9 driver mastcellerna, vad man visat här är att de härmastcellerna i sig kan göra IL-9 och sen driva dem på något eget,internt vis till att bli fler.
Matallergier beror i de allra flestafall på att kroppen utvecklat antikroppar mot ett ämne i maten manäter. När antikropparna aktiveras skapar de tillsammans med såkallade mastceller en allergisk reaktion.
Genom att titta på hurmöss med en känd allergi reagerade när de blev utsatta för ämnet devar allergiska mot kunde forskarna identifiera en särskild sortsmastcell som en möjlig förklaring.
Cellen, som forskarna valt attbenämna MMC9, utsöndrade när den blev provocerad stora mängder avämnet IL-9, som i sin tur gör att fler mastceller bildas eller aktiveras.
Om mastcellerna blir för många kan den allergiska reaktionen öka istyrka och i värsta fall leda till anafylaxi, ett allvarligttillstånd som kan bli livshotande.
Den här upptäckten kan betydaett nytt spår i jakten på verktyg för att upptäcka och fastställasvåra födoämnesallergier redan innan de blir ett problem.
– Vad manofta måste göra idag för att verkligen veta om det är enfödoämnesallergi, det är att provocera. Så det är ganska brutalt påsätt och vis, säger Gunnar Nilsson.
Ingen garanti för mänskligkoppling
Experimentet gjordes på möss, och trots att möss och människor har många likheter så är det långt ifrån säkert att människans immunsystem ser likadant ut.
Forskarna bakom studien har tittat på små prover från en människas tarm och hittat vissa likheter, men det kommer krävas ytterligare forskning innan något kan sägas med säkerhet.
Vad den här upptäckten kan betyda för patienter på kortsikt är alltså oklart.
Men förforskare kan det här vara ett litet steg närmre att hitta och varnapatienter som har högre risk att utveckla den här typen av allergi.
– Vi försöker ju titta på mönster som kan användas diagnostiskt hosde här patienterna. Så vem vet, IL-9 kanske kan bli en kandidatdär, säger Gunnar Nilsson.