Det var förra vintern som två av varandra oberoende forskargrupper, en i Japan och en i Nederländerna, meddelade att de hade avgörande information om H5N1, det vill säga det fågelinfluensa-virus som hittills visat sig ha en mycket hög dödlighet, men som hittills ”bara” smittar från djur till människa.

Informationen bestod bland annat av vilka genetiska förändringar som behövdes för att viruset skulle kunna börja smitta från en människa till en annan.

Den amerikanska regeringens biosäkerhetskommitté reagerade och krävde att de båda tidskrifterna Science och Nature inte skulle publicera forskningen. Risken för bioterrorism, med oöverskådliga konsekvenser för mänskligheten, ansågs för stor.

Enorm samhällsstress

Det visade sig att endast en handfull förändringar behövdes för att viruset skulle kunna smitta mellan människor. Vid ett internationellt expertmöte i januari förra året kom forskarna därför överens om en frivillig paus, detta trots att många forskare, däribland Sveriges statsepidemiolog Annika Linde, såg klara fördelar med forskningen, eftersom det skulle öka möjligheterna att övervaka H5N1.

– Jag personligen tycker att detta är så viktig forskning att den måste finnas tillgänglig. Även om dödligheten blir långt mycket lägre än de 60 procent man hittills sett för fågelinfluensan, kommer det innebära en enorm stress för samhället, sade Annika Linde då.

Bara en tidsfråga

Nu, ett år senare, meddelar forskarna i ett brev som publiceras av både Science och Nature att deras frivilliga moratorium är till ända. Åtminstone i de länder där forskarna är överens med sina respektive regeringar om hur denna forskning bäst bör bedrivas.

Anledningen är att H5N1 fortsätter att förändra sig i naturen och behovet av ny kunskap kring viruset är större än någonsin. Enligt många bedömare är det bara en tidsfråga innan viruset hinner förändra sig så pass mycket att det börjar smitta mellan människor. Nyttan anses således större än risken för eventuell bioterrorism.