Utsläpp från ett kolkraftverk i Gelsenkrichen, Tyskland. Foto: TT Arkiv

Oväntat trendbrott: Koldioxidutsläppen har stannat av

Uppdaterad
Publicerad

Tack vare Kina har koldioxidutsläppen i världen slutat att öka och har istället planat ut de senaste tre åren. Det visar siffror som presenteras idag på klimatmötet i Marocko. Den här utplaningen infaller mycket tidigare än vad många vågat hoppats på.

Mellan åren 2000 och 2009 ökade de globala koldioxidutsläppen i rekordfart: 3.4 procent per år. Men de senaste åren har utsläppen stannat av trots ekonomisk tillväxt. Nya siffror från Global Carbon Project bekräftar nu att utsläppen har planat ut de senaste tre åren vid omkring 36 miljarder ton per år. Under 2016 förväntas ökningen bara bli 0.2 procent trots en ekonomisk tillväxt på över 3 procent. Men det är för tidigt att säga att utsläppen har nått en topp, säger forskarna.

– Jag tror att det är alldeles för tidigt att säga om det är en topp, men det är helt klart så att de snabba utsläppsökningarna under 2000-talet har mattats av och utsläppen står stilla. Det här är ändå en utmärkt möjlighet att befästa den goda utvecklingen genom att öka ambitionerna och trycka ner utsläppen ytterligare de närmsta åren, säger Glen Peters, klimatforskare på Cicero i Oslo och en av författarna till studien. 

Klimatkrisen

Kinas utsläpp överraskar

Den snabba ökningen berodde på en stor tillväxt av kolkraft i Kina. Men nu har det vänt och utvecklingen i Kina har överraskat alla bedömare. Statistiken från Kina är osäker, men den visar att de kinesiska utsläppen från kol nu minskat de två senaste åren (-0.7% och -0.5%).

Landets officiella mål är att vända utsläppen före år 2030. Att utsläppen sjunker redan nu är därför oväntat. Orsaken är inte helt klar säger forskarna, men de pekar på minskad ekonomisk aktivitet, åtgärder mot luftföroreningar och enorma satsningar på förnybar energi. Det här är goda nyheter för klimatet.

– Huvudskälet till utplaningen är Kina. Utsläppen har nu gått ner och det har lämnat ett stort avtryck på de globala utsläppen. Det ger hopp om att världens största utsläppare kan lägga fram mycket mer ambitiösa utsläppsminskningar än vad de nu har gjort i Parisavtalet, säger Glen Peters till SVT.

Svårt få fart på kol i USA

Vändningen beror, förutom på Kina, även på en trend av sjunkande utsläpp i USA och i EU. Dock ökade de europeiska utsläppen under just förra året (+1.4%). Utsläppen i USA har sjunkit sedan 2007, och kolkraftens minskning var särskilt stor under 2015 och i år, på grund av dålig lönsamhet.

– Det är värt att påpeka att vind, sol och gaskraft fortsätter att ersätta kol i elproduktionen. Så allt prat om att återuppliva kolindustrin i USA kan sluta i ingenting, säger Glen Peters.

Indien kan bli det nya Kina

Indien är ett orosmoln för klimatet. Där ökar utsläppen snabbt även om förra året visade en liten avmattning: 5 procent mot i snitt 6 procent det senaste decenniet. Landet har ett mål att fördubbla elproduktionen från kolkraft till 2020.

– Även om vi tror att det är osannolikt att Indiens utsläpp kommer att nå upp till dagens nivåer i Kina, så kan Indien mycket väl ta över rollen som den största drivkraften på de globala utsläppen det närmaste årtiondet, säger Glen Peters.

Naturgas och solel bidrar

Det är inte i första hand klimatförhandlingarna som har bromsat utsläppen. Tvärtom innebär de frivilliga klimatplanerna som ligger till grund för Parisavtalet utsläppsökningar på en procent om året.

Förklaringen är istället billig naturgas, ekonomisk avmattning och sjunkande priser på förnybara energikällor. Och forskarna påpekar alltså att det är för tidigt att säga att utsläppen nu vänt ner. De kan öka igen om ekonomin ökar farten.

Utvecklingen i Indien och andra utvecklingsländer i till exempel Afrika, där utsläppen idag är låga, kan också komma att motverka sjunkande utsläpp i EU och USA. Men vad som händer i Kina är avgörande. Om utsläppen där bara planar ut och inte börjar minska finns en risk att de globala utsläppen börjar gå upp igen.

”Bromsa räcker inte”

Klimatforskaren Kevin Anderson, som inte deltagit i studien, pekar på att utsläppen måste vända ner och sjunka mycket snabbt för att världen ska kunna nå målet att hålla uppvärmningen under två grader.

För att klara två grader måste utsläppen minska cirka en procent om året. För att klara det tuffare målet 1.5 grad i Parisavtalet krävs att utsläppen är nere på noll om ungefär tio år (eller mellan 3 och 13 år i olika scenarier).

– Det är klart att det är goda nyheter att utsläppen nu stannar av. Men man måste se på vilken nivå de har stannat. Vi släpper ut nästan 40 miljarder ton koldioxid varje år. Så vi behöver börja minska utsläppen, kanske så mycket som 10 procent varje år, säger han.

Trots att utsläppen nu bromsats upp ökar koncentrationen av koldioxid i atmosfären. I år är första året där halten ligger stadigt över 400 miljondelar. Det förklarar forskarna med att växter och alger tagit upp mindre koldioxid än normalt.

”Peakar” tio år tidigare än väntat

Om utsläppen nu har nått en topp är det betydligt tidigare än vad alla bedömare trodde för några år sedan.

– Om det visar sig vara en ”peak” och utsläppen går ner de kommande åren så är det helt klart mycket tidigare än förväntat. Det är förmodligen ett decennium, eller mer, tidigare än vad vi kunde ha hoppats på. Så det är verkligen en riktigt glad nyhet att utsläppen nu planar ut, säger Glen Peters.

Global Carbon Project

Global Carbon Project samlar forskare från en lång rad forskningsinstitutioner, bland annat University of East Anglia och norska Cicero. De beräknar varje år de globala utsläppen från officiell statistik, och beräknar även en kolbudget för klimatet. Hur mycket koldioxid till kan släppas ut för att hålla uppvärmningen under två grader?

Källa: Le Quéré et al. (2016) Global Carbon Budget 2016. Earth System Science Data http://www.earth-syst-sci-data-discuss.net/essd-2016-51/

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet