Beräkningarna, som publiceras i Nature Geoscience, bygger på data och bilder från den amerikanska rymdstyrelsen Nasas rymdfarkost Messenger.
Farkosten skickades från jorden i augusti 2004 och lades i omloppsbana runt Merkurius i mars 2011. Aldrig tidigare har en så detaljerad studie av den lilla planeten gjorts. Nästan 6.000 geologiska formationer – kratrar, klippor, bergsryggar – har fingranskats.
Till skillnad från jorden, vars yta är uppbyggd av ett antal tektoniska plattor som ständigt förflyttar sig, består det yttre lagret på Merkurius av ett enda solitt och orörligt skikt.
Därför var det naturligt att planeten krympte något den svalnade för 3,8 miljarder år sedan. Men tidigare analyser antydde att radien minskat med endast någon kilometer.
De nya beräkningarna, som grundar sig den nya fullständiga bilden av planetens yta visar att detta är en klar underskattning, och att sanningen ligger närmare sju kilometer.
Forskarna identifierade 5.934 veckningar och bergskammar som uppstått på grund av att planetens yta krympt.
Merkurius
- Merkurius är den innersta och minsta planeten i vårt solsystem, uppkallad efter den romerska guden Mercurius. Den har en diameter på 4.879 kilometer vilket är två femtedelar av jordens diameter. Atmosfären är mycket tunn.
- Planetens omloppstid runt solen är 88 dygn, vilket är ganska kort. Å andra sidan snurrar den mycket långsamt runt sin egen axel; ett dygn på Merkurius är 58,6 dygn på jorden. Under den extremt långa natten faller temperaturen till 170 minusgrader för att sedan stiga till 430 plusgrader på dagen.
Källa: Nature Geoscience, NE (TT)