Ny forskning: Planetens gräns för utsläpp av kemikalier är nådd

Uppdaterad
Publicerad

Från Arktis och ner i djuphaven, överallt finns de – plaster och olika kemikalier från industrier och hushåll. Utsläppen av kemiska substanser har nått sin gräns för vad som är hållbart för planeten, visar ny forskning från Stockholm Environment Institute (SEI).

– Det finns ingen plats på planeten längre där det inte finns främmande ämnen som vi människor har designat, säger forskaren Linn Persson.

Redan 2009 publicerades forskning om jordens planetära gränser, nio områden som har styrt jordens ekosystem och stabilitet i över 10 000 år – bland annat utsläpp av växthusgaser, ozonlagret, skogar och biologisk mångfald.

Fyra av dessa gränser har redan överskridits, och det är människan som är orsaken.

Klimatkrisen

Nu visar ny forskning, som publicerats i Environmental Science & Technology att vi passerat en femte gräns – ”nya kemiska substanser”. Det innebär att människans utsläpp av kemiska substanser har varit snabbare de senaste 50 åren än någonsin tidigare i historien och även påverkat planeten.

– Det mesta är utsläpp från industrier, men det kan också handla om ämnen från en soptipp som hamnar i grundvattnet, mjukplaster i ditt hem som tas upp av kroppen eller partiklar från våra bildäck som läcker ut i naturen, säger Linn Persson, forskare på SEI och medförfattare till rapporten.

Svårt att mäta kemikalieutsläppen

Det finns inget bra sätt att mäta alla dessa substanser eftersom många av dem är okontrollerade.

– När det gäller klimatförändringar till exempel så är det mätbart i mängden växthusgaser i atmosfären. Så kan vi inte mäta kemikalieutsläppen, säger Linn Persson.

Forskarna har istället fokuserat på kemikalieanvändningen och utsläppen idag och ser att dessa två ökar mycket fortare än vad vi har möjlighet att kontrollera.

Forskare hoppas på ett tak

– Därför kan vi se att vi har passerat det som är vår säkerhetszon. Ingen vet exakt hur vi och planeten påverkas men vi ser redan stora negativa konsekvenser.

Forskningen kan förhoppningsvis starta en process för att reglera och kontrollera utsläppen.

– Kanske kan det här leda till att vi nu börjar fundera på om vi borde vi sätta ett tak för hur mycket nya kemikalier vi ska släppa ut på marknaden globalt, och hur stora volymer som är rimligt. Precis som vi gjort för koldioxiden, menar Linn Persson.

I klippet berättar forskaren om konsekvenserna av de skenande utsläppen.

De nio planetära gränserna

1. Klimatförändring

2. Förlust av biologisk mångfald

3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären

4. Havsförsurning

5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler)

6. Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning)

7. Färskvattenanvändning

8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)

9. Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).

Fyra gränser bedöms ha överskridits: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning, förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor.

Källa: Stockholms universitet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet