En liten skada i nerverna utanför hjärnan och ryggraden kan lagas antingen med transplantation eller att man drar ut nerverna litegrann. Men vid större nervskada i till exempel armen blir det svårare.
Men i en ny studie har amerikanska forskare testat att använda ett litet rör laddat med så kallade GDNF-proteiner för att få trasiga nerver i några makakers armar att växa ihop. Rören som man opererar in ska enligt forskarna brytas ned av sig själv i kroppen.
– De omvandlas till koldioxid som du andas ut och vatten som du kissar ut, säger Kacey Marra på University of Pittsburgh, en av forskarna bakom studien.
”Mycket lovande”
Klas Kullander, forskare i neurovetenskap på Uppsala universitet tycker att studien är intressant.
– Det är en spännande och snygg studie. Det kommer då och då sådana här studier som förbättrar nervutväxt och det är alltid en fråga om att kunna bevisa att det faktiskt kommer att hjälpa människor. Men det här ser mycket lovande ut.
Däremot menar han att det skulle kunna uppstå bieffekter med just GDNF, som är den så kallade tillväxtfaktorn som får nerverna att växa. GDNF har en förmåga att eventuellt påverka smärtsystemet i kroppen.
– Det skulle kunna leda till ökad smärtkänslighet, men studien har inte med sådana mätningar, säger Klas Kullander.
Kacey Marra svarar att de inte såg någon ökad smärta hos aporna de gjorde testerna på.
– Vi har tittat noggrant efter bieffekter från GDNF hos djuren och vi har inte sett några, säger hon.
”Inte alls likt Macchiarinis misslyckade försök”
Det många kanske tänker på när man pratar om inopererade plaströr i kroppen är Paolo Macchiarinis ökända strup-operationer som ledde till att ett antal patienter dog. Hur säkert är det att operera in plast i kroppen egentligen?
– Vi använde inte stamceller (som Macchiarini reds anm.) Macchiarinis arbete är väldigt olikt vårat. Vi har gjort mekaniska tester för att slå fast att våra nervledare har de rätta mekaniska egenskaperna. Det är inte alls likt hans misslyckade försök, säger Kacey G. Marra.
Om allt går som det ska, när tror du de här rören kan testas på människor?
– Vi hoppas få godkännande att göra den första studien på människor 2021, säger Kacey G. Marra.
Studien publicerades i tidskriften Science Translational Medicine.