Bohuslän – Mest plast i Europa? Foto: Benny Frick

Plastskräpet hotar det marina livet i Bohuslän

Uppdaterad
Publicerad

Den bohuslänska kusten är en av de skräpigaste i hela Europa, med enorma mängder marint skräp som flyter iland varje år. Nu börjar forskarna se omfattande effekter på de marina ekosystemen.

Stora mängder plast ochengångsförpackningar flyter omkring i världshaven och en del avskräpet hamnar i Bohuslän. Årliga mätningar visar att omkring 8000kubikmeter marint skräp flyter i land här varje år.

 – Bohuslän ärett av de ställen som verkligen är illa drabbade i Europa. Igenomsnitt så finns det 1200 föremål per 100 meter strandsträcka,berättar Per Nilsson, marinbiolog på Göteborgs universitet ochHavsmiljöinstitutet.

Det betyder att just Bohuslän har en av deskräpigaste kuststräckorna i Europa. Något som kan förklaras med dehavsströmmar som träffar just det här området, i och med att denBaltiska strömmen från Östersjön här möter den Jutska strömmen,vilket innebär att skräp från hela Nordostatlanten förs hit.

Av dentotala mängden marint skräp så är omkring 80 procent plast, ochhela 75 procent av skräpet består av engångsprodukter, enligtstiftelsen Håll Sverige Rent.

Bryts ner till mikroplast

Plastskräpet bryts med tiden sönder till mikroplast, vilket finnskvar i havsmiljön under en mycket lång period. Just mikroplast har blivit etthögaktuellt forskningsområde, eftersom det finns tecken på att dessa små plastpartiklar kan ha stora konsekvenser för djur- och växtliv.

Liksom större plastskräp förs även mikroplast till Bohuslän via havsströmmar. För att kartläggahur stora mängder det rör sig om som på detta sätt hamnar ikustnära områden i Skagerack mäter ett forskarlag fråninstitutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitetregelbundet nivåerna av mikroplasten.

Enligt Martin Hassellöv,professor i analytisk miljökemi vid Göteborgs universitet, finnsdet i dag en relativt god kunskap om hur mycket mikroplast detfinns i de stora virvelströmsområden ute i världshaven:

– Mendäremot känner vi betydligt mindre till hur det står till medmikroplast i kustnära vatten som här längs den bohuslänska kusten. Så det ärdet vi försöker belysa nu, säger han.

Mätresultaten visar attnivåerna av mikroplast varierar mer vid kustområdena i Skagerack änute i världshaven, men att halterna är lika stora som i tillexempel Sargassohavet.

– Vi kan hitta hundratusentals fragment perkvadratkilometer av havsyta, berättar Martin Hassellöv.

Forskningenom mikroplast har gjort att plastskräp på stränderna nu börjarbetraktas som ett allt större problem vidkusten, och det forskarna fokuserar allt mer på är justkonsekvenserna för det marina livet.

Magnet för skadliga kemikalier

En misstankeär att mikroplasten äts upp av fiskar och andra djur och på detsättet hamnar i näringsväven, något som ekotoxikolog Bethany CarneyAlmroth forskar på. Hon leder en studie vid Göteborgs universitetdär forskarna undersökt om fiskar som befunnit sig i ett område medhöga nivåer av mikroplast även fått i sig större mänger plast:

– Viser en skillnad i maginnehåll på de här fiskarna. Så vi har kunnatbevisa att plasten som släpps ut hamnar i fiskarna, säger hon.

Förutom att plasten kan täppa till mage och tarmkanaler så attdjuret inte får i sig tillräckligt mycket näring, kan den ocksåföra med sig skadliga kemikalier. Plast kan innehålla tillsatsersom kan vara hormonstörande och cancerogena, men mikroplast kanäven fungera som en magnet för olika kemikalier:

– När plastenkommer ut i naturen där det finns mycket kemikalier, så kan dessabindas till plasten. Plasten fungerar då som en svamp som samlarupp kemikalier i miljön och koncentrerar upp dem, säger BethanyCarney Almroth.

Hon menar att det även visat sig att plastenskemikalier stannar kvar i djurens vävnader där det riskerar att getoxiska effekter i levervävnad men även skador i celler.

Men det ärinte bara fysiska förändringar, forskarna misstänker även att detkan leda till beteendestörningar om fiskar exponeras för mikroplastmed olika kemikalier. Tidigare forskning på sandmaskar visade påett förändrat ätbeteende när de fick i sig mikroplast, samtidigtsom man kunde se effekter på deras metabolism. Så att plastenpåverkar olika djur, det får allt mer stöd från olikaforskningsresultat, menar Bethany Carney Almroth:

 – Helheten har viinte identifierat än. Vi vet inte om det finns andra effekter somvi inte sett ännu. Det är det vi forskar på nu.  

Se mer om det marina plastskräpet i kvällens Vetenskapens Värld, SVT2 kl.20.00

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.