För ett par år sedan träffade jag en kvinna i Göteborg som var smittad med hepatit C. Hon hade fått viruset i samband med en blodtransfusion nästan femtio år tidigare. Hon led både av virusets härjningar i levern och av själva känslan av att ha en kronisk infektion, en smitta som ofta sprider sig mellan narkomaner som delar spruta. Som virusbärare var hon skyldig att informera tandläkare och annan vårdpersonal om sin infektion.
Sjukdomen smyger
Men nu fanns ett nytt hopp. Kvinnan hade just påbörjat en kur med en ny medicin mot viruset.
Över 70 miljoner människor har en kronisk hepatit C-virusinfektion, enligt en uppskattning från Världshälsoorganisationen. Sjukdomen fortskrider långsamt. Efter flera decennier kan den orsaka skrumplever.
Organet krymper och hårdnar i takt med att ärrvävnad ersätter friska leverceller. Samtidigt ökar risken för levercancer.
Virusinfektioner i levern har varit kända sedan 1940-talet. Ett par decennier senare upptäcktes hepatit B-virus, vilket ledde till diagnostiska tester, vaccin och ett Nobelpris.
Blodbanker spred virus
Men hepatit fortsatte att sprida sig, inte minst från blodbanker. En av årets pristagare, Harvey Alter, jobbade på en blodbank i USA. Han noterade att folk som fått en transfusion kunde drabbas av hepatit även om blodet de fått var fritt från hepatit B. Slutsatsen blev att det måste finnas ytterligare någon variant.
Michael Houghton upptäckte en sådan variant år 1989: Hepatit C. Det var ett viktigt genombrott och en stor bedrift med tanke på att den tidens molekylärbiologer saknade de flesta av dagens kraftfulla verktyg.
Redan år 2000 belönades Alter och Houghton med Laskerpriset, ett pris som getts till åtskilliga forskare som senare blivit Nobelpristagare.
Kampen mot corona följer samma mönster
Årets tredje pristagare – Charles Rice – fick inget Laskerpris. Däremot delar han årets Nobelpris för att slutgiltigt ha slagit fast att Hepatit C ensamt är en direkt orsak till de oförklarade fallen av leversjukdom efter en blodtransfusion.
I all forskning om infektionssjukdomar är det helt avgörande att få en klar bild av smittämnet. Det gäller i lika hög grad i dagens arbete med att utveckla vaccin och mediciner mot coronaviruset som i kampen mot Hepatit C.
Blev lättad i själen
Och i fallet med hepatit C har det gått bra. En generation av mediciner med oviss effekt och svåra biverkningar har ersatts av läkemedel som botar bortåt 98 procent av alla smittade. Läkare har börjat hoppas på att det ska bli möjligt att faktiskt utrota hepatit C. Världshälsoorganisationen har som mål att kunna stryka hepatit C från listan över globala hälsohot senast år 2030.
Den utvecklingen är möjlig tack vare detaljerad kunskap om hur hepatit C-viruset ser ut och fungerar. Kvinnan i Göteborg är ett exempel på det. Några veckor efter vårt möte ringde jag upp henne för att fråga om kuren hade fungerat. Det hade den:
– Jag är verkligen lättad! Verkligen lättad i själen, sa hon.