Svolvaer på Lofoten i Nordnorge skulle vara en betydligt mer kylslagen plats om Golfströmmen stannade av. Men forskarna är oense om den smältande grönlandsisen är nog för att påverka den värmande havsströmmen. Foto: TT

Professorn dömer ut larmet om försvagad Golfström

Global uppvärmning och smältande inlandsis har pekats ut som riskfaktorer för att Golfströmmen ska stanna av och beröva Nordeuropa dess milda klimat. Men åsikterna går isär om den värmande havsströmmen verkligen håller på att rubbas.

Tillägg till orginaltexten 14 april: Rapportförfattarna svarar på kritiken som riktas mot deras rapport.

Larmrapporterna om den hotade Golfströmmen har kommit med jämna mellanrum de senaste femton åren. Men enligt Anders Stigebrandt, senior professor i oceanografi vid Göteborgs universitet håller de inte vetenskapligt.

Belägg saknas

– Det är en överdriven bild och som det egentligen inte finns några som helst belägg för. Atlantens cirkulationssystem har tuffat på ända sedan den senaste istiden och kommer fortsätta göra det, trots global uppvärmning och smältande inlandsis på Grönland.

Enligt rapporten från Potsdam Institute for Climate Impact Research har den Nordatlantiska strömmen försvagats med 15 procent och om processen fortsätter blir konsekvenserna globala.

Det är ett väl etablerat faktum att cirkulationen i Atlanten försvagas om färskvatten tillförs i de områden där djupvatten bildas (norra ishavet) menar Stefan Rhamstorf, chef för Earth System Analysis vid universitetet i Potsdam och en av forskarna bakom artikeln.

– Det finns över ett hundratal vetenskapliga artiklar som bekräftar mekanismerna och förklarar den bakomliggande fysiken, säger Rhamstorf.

Missar viktiga fakta

Enligt upphovspersonerna gör ökad nederbörd och smältvatten från inlandsisarna på Grönland att Nordatlantens vatten blir sötare. Och eftersom sött vatten är lättare än salt dito, kommer det avkylda havsvattnet inte längre sjunka till botten och ge plats för varmare vatten söderifrån.

– Problemet är att rapportförfattarna har ett för snävt perspektiv och enbart tittar på Nordatlanten. De tar inte alls hänsyn till att Atlantens vatten i själva verket blir saltare – inte sötare.

Sötvattenexport till Stilla havet

Enligt Anders Stigebrandt beror detta på att de sötvattenmassor som Atlanten ständigt ”exporterar” till Stilla havet i form av fukt och regnmoln som förs västerut med passadvindarna över Panama-näset, är mångfaldigt större än det som ”importeras” från de smältande Grönlandsisarna, som han vid en jämförelse närmast liknar vid en rännil.

På grund av denna vindburna fukttransport blir Atlanten hela tiden allt saltare jämfört med Stilla havet och dess roll som ”motor” i det globala cirkulationssystemet för havsströmmar kommer därmed snarare förstärkas, menar Anders Stigebrandt. Men det nämner inte ens rapportförfattarna.

Levke Caesar vid universitetet i Potsdam, en av forskarna bakom artikeln, håller inte med och menar att det är mer komplicerat än så.

– Det stämmer visserligen att Atlanten är saltare än Stilla havet men det ärj i områden uppe i norr som djupvattnet bildas och dessa områden blir mindre salta om temperaturen ökar eftersom det då kommer in mer färskvatten från floder och från smältande havsis och glaciärerna på Grönland.

”Vetenskapens kvällspress”

Anders Stigebrandt menar att jakten på rubriker påverkar forskningen.

– Forskare vill få uppmärksamhet eftersom det ger nya anslag. Samtidigt är kampen för att synas hård. Tidskrifter som Nature och Science är vetenskapens kvällspress – man måste kräma på för att synas.

Fakta

Visa

Djupvatten bildas på platser där densiteten blivit tillräckligt hög. Densiteten blir högre på grund av avkylning, avdunstning och isbildning. När densiteten är tillräckligt hög sjunker vattnet. Golfströmmen fyller på med nytt vatten söderifrån.

Uppvärmning, nederbörd och issmältning ger lägre densitet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer