I studien, som presenteras i tidskriften Nature Neuroscience, har man undersökt hur signalsubstansen dopamin frisätts i hjärnan hos personer som är psykopatiska. Dopamin är hjärnans egna belöningsmedel och är kopplat till lustkänslor. Ruseffekten från droger som kokain och amfetamin uppstår genom att nedbrytningen av dopamin hindras.

Deltagarna i studien fick göra ett personlighetstest för att avgöra deras nivå av psykopatiska karaktärsdrag. Dessa existerar på en skala – från extremt våldbenägna brottslingar till människor som kan fungera i samhället, men som har psykopatiska drag som jagcentrering, aggressivitet och högt risktagande.

Morot eller piska?

I försöken lät man deltagarna utföra en enkel uppgift med löfte om en pengabelöning efteråt. Under problemlösningens gång studerade man deltagarnas hjärnaktivitet med magnetkamera. Det forskarna såg var att personer med mer av psykotiska personlighetsdrag hade ett aktivare belöningssystem för signalsubstansen dopamin.

– När psykopater fokuserar på möjligheten att få en belöning så kan de inte rikta sin uppmärksamhet åt något annat för än de fått det de är ute efter. Det här beteendet kan bero på den förhöjda dopaminutsöndringen, tror Joshua Buckholz, en av forskarna bakom studien, och forsätter:

– På grund av dopaminet blir längtan efter moroten mycket starkare än rädslan för piskan, kan man säga.

Vanligt med drogmissbruk

I ett annat försök testade man hjärnans respons då försökspersonerna fick en dos amfetamin. Hos de med hög nivå av psykopatiska drag såg man att frisättningen av dopamin var fyrfaldigt högre än hos övriga, vilket kan förklara varför det är lätt att hamna i missbruk för psykopatiska personer – ruset från kroppens egna lyckomedel dopamin är helt enkelt starkare för dem.

Ett hyperaktivt dopaminsystem verkar alltså bidra till både större risktagande och lättare att hamna i drogmissbruk. Men de nya kunskaperna om mekanismerna bakom de många gånger destruktiva beteendena öppnar också upp ett forskningsfält kring eventuella behandlingar.

– De här upptäckterna kan komma att hjälpa oss att hitta nya sätt att ingripa innan ett personlighetsdrag övergår till att bli ett anti-socialt beteende, säger Dr. Francis S. Collins på amerikanska hälsovårdsmyndigheten.

Olof af Wåhlberg