Regeringen satsar 400 miljoner de kommande fyra åren till pandemiforskning. Ett nytt nationellt forskningsprogram om virus och pandemier ska startas som ska pågå under tio år. Det framgår av forskningsbudgeten som ska presenteras imorgon.

Enligt forskningsministern är det både kommande pandemier – men också nuvarande coronapandemi – som forskningspengarna ska kunna användas till.

– Till exempel forskning om hur man får en allmänhet att följa rekommendationer och göra beteendeförändringar, vacciner, nya läkemedel, men också sådant som hur virus smittar och forskning om hälsoeffekter efter att man genomgått en sådan här sjukdom, säger Matilda Ernkrans (S).

”Fantastiskt initiativ”

Björn Olsen, professor i infektionsmedicin är glatt överraskad över nyheten.  

– Det är ett fantastiskt bra initiativ, säger han. 

Det viktiga med pandemiforskning är att komma på sätt att hejda viruset redan vid källan, anser Björn Olsen. 

–  Det är bättre att stoppa ett utbrott där det förekommer, antingen bland vilda djur eller tama djur innan det kommer in till människan. För när det väl kommit in till människan och orsakat en pandemi blir det otroligt dyrt och besvärligt, säger han. 

Pengarna kommer inte för sent

När de nya medlen till pandemiforskningen väl betalas ut har coronapandemin förmodligen blåst över, men Björn Olsen tycker inte att pengarna kommer för sent. 

– Nej det är inte för sent eftersom coronapandemin är en generalrepetition för nästa pandemi. För det är inte en fråga om vi får en till pandemi, utan en fråga om när vi får en till pandemi, säger han. 

Björn Olsen tror att det är mer troligt att nästa pandemi orsakas av ett influensavirus än ett coronavirus. 

– Under alla pandemiers moder, spanska sjukan, fanns de stora dödstalen bland de mellan 20 och 40 år. Får vi en ny influensapandemi som beter sig på det sättet i dagens värld skulle effekterna vara katastrofala.  Därför är det så viktigt att satsa på den här typen av forskning för att kunna identifiera virusen tidigt så vi också kan ha motåtgärder tidigt.

Enligt forskningsministern måste vi vara bättre förberedda när nästa pandemi slår till.

– Även om vi i dag har bra medicin- och virusforskning i Sverige så kommer vi att behöva förstärka den inför framtiden. Det har coronapandemin lärt oss. Pandemier kommer att möta oss även fortsättningsvis och då ska vi vara bättre förberedda, säger Matilda Ernkrans (S), forskningsminister.