Har man sämre uppskattningsförmåga när det gäller antal objekt man ser framför sig, löper man ökad risk att drabbas av matteångest visar en ny studie. Foto: Pixabay

Risken för matteångest ökar vid sämre ”nummersinne”

Publicerad

Matteångest kan yttra sig i form av till exempel panik, rädsla eller en impuls att vilja fly allt vad matematik heter. En ny studie visar att man löper ökad risk att drabbas om man är sämre på att uppskatta antal objekt via synen.

Siffror och andra symboler för antal är ett ganska nytt påfund i människans utvecklingshistoria. Innan vi började använda oss av siffror förlitade vi oss på vårt så kallade nummersinne.

Det här nummersinnet finns kvar och är en del av ett kognitivt system i hjärnan som kallas Approximate Number System (ANS). Det hjälper oss att uppskatta antal objekt via synen. Det innebär att vi snabbt, utan att räkna, kan avgöra ungefär hur många objekt som finns på ett visst ställe.

Det kan också handla om att avgöra vilket av två uppsättningar objekt som är fler i antal. Precisionen i vårt ANS lägger grunden för hur lätt vi har att lära oss genomföra matematiska beräkningar med siffror.

Mer mottaglig för matteångest

Psykologiforskare vid Uppsala universitet har i en ny studie hittat ett samband mellan hur bra ANS-precision man har och risken att drabbas av matteångest. Det verkar alltså som att ju svårare man har för att avgöra till exempel vilket av två äppelträd som bär flest äpplen, desto större risk löper man att drabbas av matteångest.

– Matteångest kan fortfarande bero på andra saker, som till exempel dåliga mattelärare. Men de med sämre ANS blir mer mottagliga i och med att de har en svagare grund att bygga sina matematikkunskaper på redan från början, säger Leo Poom, professor i psykologi vid Uppsala universitet, som tillsammans med professor Anders Winman och docent Marcus Lindskog genomfört studien. 

Går att upptäcka tidigt

Idag kan man mäta ANS-precisionen redan hos spädbarn. Nu när man vet om det här sambandet tror forskarna bakom studien att man tidigt skulle kunna identifiera individer som ligger i riskzonen för att drabbas av matteångest.

– Man skulle i framtiden kanske kunna identifiera riskgrupper, de som löper ökad risk att drabbas av matteångest och svårigheter med matteinlärning. Och utifrån det anpassa pedagogiken, säger Leo Poom.

Biologiska förklaringar

Anna Palmer, docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet, tycker att studien är intressant. Resultaten tyder på att det inte bara är miljön runt omkring som spelar roll när det gäller risken att drabbas av matteångest.

– Det är intressant att studien visar att det också kan finnas biologiska förklaringar och att vissa medfödda svårigheter kan leda till matteångest, säger hon.

Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Cognition.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer