Utvecklingen av artificiell intelligens tar ständigt nya språng framåt. På Danderyds sjukhus jobbar Max Gordon som ortopedspecialist, men forskar även på hur artificiell intelligens kan bedöma röntgenbilder.
I en ny studie matade han och hans kollegor in drygt 250 000 bilder på händer, handleder och fotleder i en dator. Sedan fick datorn träna på att hitta frakturer under vägledning av forskarna.
– De här kraftfulla datorerna håller på med det här i veckor innan de har lärt sig nånting, säger Max Gordon.
Studien visade att datorn var lika bra på att bedöma röntgenbilder som doktorerna. De klarade av att ställa diagnos i exakt lika hög utsträckning.
– Det kommer fullkomligt att revolutionera ortopedvården, säger Max Gordon.
Datorerna kommer alltså att kunna göra en del av ortopedernas arbetsuppgifter. Men det är inte bara inom sjukvården som datorerna börjar ta över arbetsuppgifter. Självkörande bilar finns redan och kommer att förändra transportbranschen när det inte behövs förare längre.
Robotar kan användas inom övervakning. Exempelvis kan kreditkortsbedrägerier, cyberintrång eller förändringar i klimatet upptäckas när robotarna märker avvikelser i stora datamängder. Inom juridiken kan datorer hjälpa jurister att analysera domar och ta fram beslutsunderlag.
Den teknik som än så länge kan ersätta arbetsuppgifter kallas av forskare för smal AI, det vill säga, datorn utför väl avgränsade sysslor. Och på det är datorn smartare än människan.
– Datorer är bra på saker som vi människor inte är så bra på, som att göra jättemycket beräkningar per sekund. Vi människor är ganska långsamma. Eller göra jättestora sökningar på gigantiska databaser. Sådant är vi människor jättedåliga på, säger dataanalytikern Daniel Gillblad som leder AI-forskningen på forskningsinstitutet Sics.
Men innebär det här att robotarna kommer att ta över våra jobb i framtiden? Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning beräknas drygt hälften av dagens anställda i Sverige att kunna ersättas av digital teknik under de kommande 20 åren. Det innebär att två och en halv miljon heltidstjänster i Sverige påverkas.
Många välutbildade, ekonomer till exempel, riskerar att vara överflödiga. Andra som kan ersättas är kassapersonal, försäljare och maskinoperatörer enligt rapporten.
Yrken som har lägst sannolikhet att kunna skötas av robotar är arbeten som kräver social förmåga, konstnärlighet, förmåga att förhandla och övertala, samt fingerfärdighet. Bland de yrkena hittar vi skogsmästare, präster, speciallärare, chefer och psykologer.
Datorer kommer i framtiden att ta över delar av många kunskapskrävande yrken alltså. Men kommer datorerna att kunna klara av mer komplexa yrken?
Det finns något som forskare kallar generell AI, vilket innebär att robotar kan ställas inför nästan vilken intellektuell uppgift som helst, men då måste de precis som människor samla på sig livserfarenheter genom sinnesintryck.
– Då krävs det att den AI som vi börjar bygga för det har fler egenskaper än vad den har idag. Den måste kunna skapa sig fler typer av erfarenheter. Den måste ha en annan typ av minne och komma ihåg episoder som har hänt tidigare. Det krävs möjligheter att interagera genom att inhämta och utbyta kunskap. Man måste kombinera bild, text, video och sensorer, säger Daniel Gillblad.
Men där är vi inte än. Början på en generell artificiell intelligens kan vi se om först tio år tror Daniel Gillblad.
En av bromsklossarna i användningen av artificiell intelligens är enligt Max Gordon vår låga tolerans för att datorer gör fel.
– Vi har mycket svårare att acceptera att datorer gör fel än att människor gör fel. När en dator gör fel känns det inte alls lika intuitivt okej att ha en förlåtande inställning. Det gör att den här processen kommer att ta lite längre tid, säger Max Gordon.
Mer artificiell intelligens i programmet Vetenskapsstudion på SVT Play.