Det är Socialstyrelsens siffror som visar att svenskorna föder allt fler av sina barn med ryggbedövning. En av Sveriges främsta forskare på området menar att det avgörande för utvecklingen är en pågående trend, en teknik- och medicinpositiv attityd.

– Vi lever i en teknikvänlig tid. Människor har en generellt sett positiv syn på teknik och det påverkar också deras val vid förlossningen, säger Ulla Waldenström, professor i reproduktiv hälsa vid Karolinska institutet.

I Sverige föds ungefär 110 000 barn varje år. En tendens sett till Sverige som helhet är att antalet förstagångsföderskor som väljer medicinsk smärtlindring som ryggbedövning ökar. I genomsnitt får nu 51 procent av alla förstföderskor ryggbedövning vid vaginal förlossning, detta enligt siffror från Socialstyrelsen.

Forskningen ger däremot inget stöd alls för att den ökande mängden ryggbedövningar skulle leda till en bättre förlossningsupplevelse, menar barnmorskeforskaren Ulla Waldenström. Hon menar att den stora ökningen ryggbedövningar snarare beror på en allmän attitydförändring i samhället.

”Vad som är trender avgör”

När den svenska mödravården byggdes ut på 60-talet och förlossningarna flyttade in på sjukhus så sjönk barn- och mödradödligheten här till rekordlåga nivåer. Kejsarsnitt, penicillin och blodtransfusioner räddade många liv på både mammor och barn.

Men samtidigt flyttades en del av makten för hur förlossningen skulle gå till från de blivande föräldrarna till barnmorskor och läkare på sjukhusen, enligt Ulla Waldenström. De senaste rekordsiffrorna för ryggbedövningar i Sverige är bara den senaste svängningen i en historia där attityderna till födandets villkor svängt fram och åter, menar hon.

Många av de moderna metoderna krävde att den födande kvinnan låg stilla och övervakades av monitorer. På 80-talet började så en motreaktion växa mot den så kallade ”medikaliseringen” av födandet fram.

ABC-klinikerna skulle göra födandet mer naturligt

Ett uttryck för denna reaktion mot kemisk bedövning vid födandet var öppnandet av ABC-enheterna där kvinnor kunde genomföra en ”naturlig förlossning” med maximalt föräldrainflytande.

Man ville, enligt Ulla Waldenström, skapa trygghet och stärka kvinnans tro på sin egen förmåga att föda, genom att erbjuda kontinuitet med samma barnmorskor från tidig graviditet, genom förlossningen till BB-tiden, allt i samma lokaler. Med barnmorskans stöd skulle kvinnor föda av egen kraft och på egna villkor.

ABC-vårdens filosofi påverkade även den vanliga vården och under den här perioden minskade ryggbedövningarna i landet. ABC-avdelningarna lades så småningom ner, men många av tankarna därifrån finns fortfarande inom förlossningsvården.

– I dag ses det som en självklarhet att kvinnan ska påverka sin egen förlossning, säger Ulla Waldenström, som var med och startade den första ABC-avdelningen i Sverige. Fortfarande finns sådana här mer hemlika förlossningsavdelningar – men numera i kombination med högteknologisk smärtlindring för den som önskar.

Risker med kejsarsnitt

Men nu har pendeln alltså svängt åt det medicinska hållet igen och det med besked. Återigen talas det om rätten till smärtfria förlossningar, många väljer till och med planerade kejsarsnitt hellre än att föda vaginalt.

17 procent av förstföderskorna i Sverige föder med kejsarsnitt, enligt siffrorna från 2013. I december i år väntas nästa stora statistiksammanställning från Socialstyrelsen över förlossningsvården komma.

52 procent kejsarsnitt i Italien

Internationellt sett är det här dock ganska låga siffror och Sverige har lyfts fram som ett föregångsland.  I till exempel Cypern och Italien föder 52, respektive 38 procent, med kejsarsnitt. Men Ulla Waldenström tycker att även de svenska siffrorna är för höga och menar att riskerna med det här inte diskuteras tillräckligt; infektioner och svårigheter vid nästa förlossning.

Ulla Waldenström skulle gärna se att fler väljer att försöka föda vaginalt och med mindre medicinsk smärtlindring. Hennes studier visar att effekterna av epidural jämfört med mildare former av smärtlindring som lustgas – eller ingen smärtlindring alls är små. Under pågående förlossning uppger de födande kvinnorna att epidural hjälper mycket, men när de tillfrågas efteråt om hur förlossningen och smärtan var tycker de som fick epidural att smärtan var lika svår eller värre – än de som inte fick det. Inga studier har påvisat att ryggbedövning förbättrar förlossningsupplevelsen eller tillfredsställelsen med vården.

Ulla Waldenström tror att många fler skulle kunna ta sig igenom smärtan, utan medicinska ingrepp, om de fick mer stöd av till exempel barnmorskan.

I Vetenskapens värld, SVT2 28/9 kl.20.00, och i SVT Play, sänds ett reportage om hur vår syn på förlossningar förändrats genom tiderna.