Denna randiga fjäderdräkt ser vi ofta som väldigt vacker enligt forskaren som lett studien. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Så får hönan sin vackra fjäderdräkt

Publicerad

Många tycker att gökfärgade hönor med sina svart- och vitrandiga fjädrar är väldigt vackra. Nu när vi påskpyntar kommer de pryda våra hem, skolor och arbetsplatser. Men hur får hönorna sina randiga fjädrar egentligen?

Det har en grupp svenska och franska forskare tagit reda på. De har undersökt vilka genetiska förutsättningar som krävs för att svart- och vitrandiga fjädrar ska uppstå. Enligt Leif Andersson som lett studien, upplever vi människor detta mönster som väldigt attraktivt. Det håller hönsägaren Karin Neuschütz med om:

– Det är alltid lika fascinerande att se vackert mönstrade fjädrar och hur de samverkar med varandra till en helhet i fjäderdräkten. Man kan titta på både den enskilda fjädern och på hela fjäderkostymen och beundra samordningen mellan de mörka och ljusa partierna, säger hon.

Karin Neuschütz har skrivit flera böcker om att ha hönor på tomten. Hon har själv sju stycken. Flera av hönorna är av rasen Plymouth rock, som med sina svartvita, tvärrandiga fjädrar är snarlika de raser som kan vara gökfärgade.

– Jag har alltid intresserat mig för hönsens personligheter och förmåga att söka föda, anpassa sig och utforska sin omgivning. Därför har jag valt att ha höns med stor variation i utseendet på min gård, så att jag enkelt kan känna igen de olika individerna, säger Karin Neuschütz.

Karin Neuschütz, här i trädgården med sina hönor som är snarlika gökfärgade hönor. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Två mutationer ligger bakom

Studien som har publicerats i PLOS Genetics visar att det krävs två mutationer, alltså förändringar, i en specifik gen för att få gökfärg. Detta kom forskarna fram till genom att göra genetiska analyser av hönor. Den här genen kallas CDKN2A och är en tumörsuppressorgen, vilket betyder att den normalt förhindrar att celler omvandlas till cancerceller. Den deltar i regleringen av celldelning och celldöd.

De två mutationerna påverkar funktionen av CDKN2A-genen. Detta gör att det periodvis under en fjäders utveckling blir brist på pigmentceller. Tillverkningen av pigment minskar då och resultatet blir vita band i fjäderdräkten. Fjädrarna blir randiga och den så kallade gökfärgen har då bildats. Genom att vi fortsätter avla fram denna färg, gör vi att dessa mutationer fortsätter att följa med hönorna. 

Karin Neuschütz säger att hönornas utseende är lite av en hobby för en del hönsälskare:

– Det är ju många olika raser som kan vara gökfärgade bland flera andra färgsättningar. Avel efter utseende är en hobby hos många hönsälskare som deltar i utställningar.

Hon tycker att resultatet av studien är intressant.

– Visst är det väldigt spännande att veta varför en fjäder kan uppvisa denna tjusiga randighet! säger Karin Neuschütz.

Referens: Doreen Schwochow Thalmann, et al. The evolution of Sex-linked barring alleles in chickens involves both regulatory and coding changes in CDKN2A. PLOS Genetics, 2017. DOI: 10.1371/journal.pgen.1006665

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.