För att känna skillnad på olika tyger behöver vi använda flera olika känselceller i huden. Foto: Mikael Andersson/Scanpix

Så fungerar fingertoppskänslan

Uppdaterad
Publicerad

En ny studie visar att fingertopparnas känselceller känner av fina ytstrukturer med hjälp av vibrationer i huden.

Tänk dig att du sträcker in handen i en mörk garderob och letar efter något. Om du hittar en manchesterkavaj aktiveras en typ av känselceller i fingertopparna. Om du i stället greppar om en sidenkjol svarar en annan slags känselceller. En grupp amerikanska forskare har sett att när man tar på finare ytstrukturer som till exempel siden använder hudcellerna vibrationer för att förmedla känselintryck.

– Det här visar att det finns fler dimensioner i hur vi uppfattar ytstruktur. Det kan förklara en del av de resultat vi fått när vi tittat på hur människor upplever olika ytor, säger Mark Rutland professor i yt- och korrosionsvetenskap vid KTH.

Manchester eller siden

När man drar handen över en yta uppstår en komplex, högfrekvent vibration i huden som är speciell för varje ytstruktur. Forskarna har mätt vilka känselceller som aktiverades hos rhesusapor som fick dra fingrarna över 55 olika ytor.

Mätningarna visade att de receptorer som känner av grov struktur, så kallade SA1-känselceller, var aktiva för ytor med millimeterstora ojämnheter. För finare strukturer svarade två typer av receptorer som känner av vibrationer, så kallade RA- och PC-känselceller. För naturliga ytstrukturer är det särskilt dessa som är viktiga.

– Om vi bara använde oss av SA1-känselcellerna för att uppfatta ytstruktur, skulle vi inte kunna skilja siden från satin, eller denim från manchester, säger Sliman Bensmaia vid University of Chicago som är en av författarna till studien.

Kännande proteser

Tidigare har man trott att RA-känselcellerna framför allt spelade roll för att känna när ett föremål glider ur handen. Och att PC-känselcellerna användes för att känna av de vibrationer som uppstår när man använder verktyg, till exempel hamrar på något. Den nya kunskapen kan användas för att skapa realistiska känselupplevelser för proteser.

– Känseln är ett hett område just nu, så om ett år kommer vi att veta mycket mer än i dag, säger Mark Rutland.

Studien publiceras i PNAS.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.