Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se Roger Penrose själv berätta om hur han kom på idén som nu ger honom Nobelpriset i fysik. Foto: SVT

Så gick det till när Nobelpristagaren kom på hur svarta hål slukar tid och rum

Uppdaterad
Publicerad

 Idag belönas matematikern Roger Penrose (89år) med Nobelpriset i fysik för att ha kommit på en beskrivning på hur svarta hål förvrider tid och rum. Spela klippet ovan och se Roger Penrose berätta hur han kom på det.

– När jag pratar med någon så ligger alltid ett problem i bakhuvudet och vilar. När det blir tyst kan hjärnan gå tillbaka till det problemet, berättar Roger Penrose som är en av årets Nobelpristagare i fysik.

Och just så gick det till en dag i början av 1960-talet. Det var då Roger Penrose kom på den matematiska lösningen till hur rummet kan försvinna och tiden stanna inuti ett svart hål. Det är ett tillstånd som kallas singularitet.

Albert Einstein

Svarta hål är en konsekvens av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori från 1915. Den visar att gravitationen från en himlakropp kröker rummet och tiden. Teorin förutsäger att ett extremt tungt objekt skulle kunna kröka rummet så mycket att tid och rum helt och hållet slits sönder – och bilda ett svart hål.

Men på fem decennier efter det var det ingen som matematiskt lyckades ta sig an dom svarta hålens gåta – förrän Roger Penrose tog sig en promenad med en kollega i London under första halvan av 1960-talet.

Spela klippet ovan och se Roger Penrose själv berätta hur det gick till.

Se mer i Vetenskapens värld i SVTplay. Om Nobel 2020: Gensaxar, virus och svarta hål.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer