Neil Armstrong vinkar till allmänheten på väg till bilen som skulle ta med besättningen till Apollo-kapseln. Foto: NASA

Så här såg Apollo-programmet ut

Publicerad

Sex flygningar gick till månen 1969-72. Tolv amerikaner gick på månens yta, ytterligare sex fanns kvar i Apollo-kapseln i omloppsbana runt månen. Här är alla Apollo-uppdragen.

Apollo 1, februari 1967: Brand inne i kapseln på startplattan i Florida dödade alla tre astronauter ombord (Virgil Grissom, Edward White, Roger Chaffee).

Det fanns inga uppdrag med beteckningarna Apollo 2 eller 3.

Apollo 4, november 1967: Obemannad testflygning med bärraket Saturn-V.

Apollo 5, januari 1968: Obemannad testflygning med månlandaren.

Apollo 6, april 1968: Obemannad testflygning med bärraket Saturn-V.

Apollo 7, oktober 1968: Första egentliga bemannade provflygningen i omloppsbana runt jorden.

Apollo 8, december 1968: Första bemannade flygningen till och runt månen.

Apollo 9, mars 1969: Bemannad flygning med test av dockning med månlandare.

Apollo 10, maj 1969: “Genrep” inför riktig landning. Månlandaren gick ned till drygt 15 km över månytan och återvände sedan till Apollo-kapseln och därefter hemresa.

Apollo 11, juli 1969: Första människorna på månen, Neil Armstrong och Edwin Aldrin, med Michael Collins kvar i kapseln i omloppsbana runt månen.

Apollo 12, november 1969: Andra landningen. Pete Conrad blev nr tre på månen, Alan Bean nr fyra, med Richard Gordon i omloppsbana.

Apollo 13, april 1970: Ingen landning, istället nära katastrof sedan en syretank exploderat under färden mot månen. Besättningen Jim Lovell, Jack Swigert och Fred Haise kunde tas hem vid liv. (Dessa tre är också de människor som hittills varit allra längst bort från jorden, drygt 400.000 km).

Apollo 14, januari 1971: Tredje landningen på månen. Alan Shepard nr fem och Edgar Mitchell nr sex på månytan, Stuart Roosa i omloppsbana.

Apollo 15, juli 1971: Fjärde landningen, för första gången användes en månbil. David Scott nr sju och James Irwin nr åtta på månytan, Alfred Worden i omloppsbana.

Apollo 16, april 1972: Femte landningen, andra månbilen. John Young nr nio på månen, Charles Duke nr 10, Ken Mattingly i omloppsbana.

Apollo 17, december 1972: Sjätte och sista landningen, tredje månbilen. Eugene Cernan nr elva och Harrison Schmitt nr tolv på månen, Ronald Evans kvar i kapseln. Schmitt är den ende av månastronauterna som var utbildad geolog.

Av de tolv lever i skrivande stund (15 juli) fortfarande: Edwin ”Buzz” Aldrin, 89; David Scott, 87; Charles Duke, 83 och Harrison Schmitt, 84.

Av de som flög till månen men inte gick på månytan lever fortfarande Frank Borman, Jim Lovell, Bill Anders, Tom Stafford, Michael Collins, Fred Haise och Alfred Worden.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Månlandningen 50 år

Mer i ämnet