Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Riksdagen svämmas över i inslag ur Vetenskapens värld måndag 20.00 SVT2. Foto: Torbjörn Johansson SVT VetenskapVisa alla (2)
Visa alla (2)

Så kan havsnivån förändra Sverige

För att förhindra att Mälaren – med dricksvatten för över två miljoner människor – ska bli en ny havsvik kommer det krävas en radikal lösning.

Klimatförändringarna kan kännas som något abstrakt, något som händer långt fram i tiden eller drabbar någon långt bort. Men här är ett exempel på vart faktiskt är på väg – här i Sverige.

En ny rapport, där forskare undersökt 33 kommuner i Sverige, visar på ”stora brister i planeringen inför en framtida havsnivåhöjning”. 23 av kommunerna hade inga dokument alls med längre perspektiv än fram till 2100 och nära en tredjedel har inte med några uppskattningar av framtida havsnivåer över huvud taget i sin planering.

– Havsnivåhöjningen kan bli mycket högre än vad kommunerna planerar för. De behöver både ta hänsyn till risken för högre havsnivåer och planera för ett längre tidsperspektiv, eftersom bostadsområden och infrastruktur har mycket lång livslängd, säger Per Wikman Svahn, som är medförfattare till rapporten.

Nya siffror från FN:s klimatpanel

Enligt utkastet till nästa IPCC-rapport, som presenteras i Stockholm nu i höst, så kommer havsnivån att stiga globalt med mellan 30 centimeter och en meter, fram till år 2100.

Fram till år 2500 kan den globala havsnivån ha stigit hela sex meter – allt beroende på hur mycket växthusgaser vi släpper ut nu och fram till dess.

– Antagligen kommer havet att fortsätta stiga under många hundra år, säger Per Wikman Svahn (se mer om hur mycket i faktarutan här till höger).

Kräver radikala lösningar

Ju större klimatförändringar vi kommer se, desto radikalare lösningar måste till. I Skåne har man i ett fantasifullt studentarkitekturprojekt till exempel pratat om att flytta hela städer.

– Det finns en del ganska fantasifulla lösningar som blir aktuella på längre sikt. Till exempel har man i Stockholm pratat om att valla in staden, säger Per Wikman Svahn.

En blandning av sött och salt

Länsstyrelserna runt Mälaren – det vill säga Stockholm, Södermanland, Västmanland, Uppsala och Örebro län – har tagit fram en rapport om lämpliga åtgärder för att minska riskerna för översvämning och att saltvatten ska tränga in i Mälaren.

I rapporten finns tre alternativ:

1. Nollalternativet, där Mälaren blir en havsvik och två miljoner människor måste få sitt vatten från annat håll.

2. Höja Mälaren i samma takt som havet, för att förhindra att salvatten tränger in från Östersjön. Vilket skulle innebära en rejäl och konstant översvämning i hela Mälardalen.

3. Bygga barriärer i skärgården, mellan öar och över sund utanför Stockholm. Liknande lösningar finns, bland annat utanför Sankt Petersburg.

En söt sjö värd 40 miljarder

Alternativet som FOI-forskaren Per Wikman Svahn beskriver som fantasifullt är alltså ett alternativ av tre – eller två egentligen, eftersom det första alternativet faktiskt innebär att inte göra någonting. Men att två miljoner människor får sitt dricksvatten från Mälaren är bara ett av problemen som ska lösas.

I en studie från Chalmers tekniska högskola har man uppskattat att Mälarens så kallade ”värden”, som ekosystem och för människans välbefinnande till exempel, är 40 miljarder kronor. Av den summan utgör värdet på Mälaren som dricksvattentäckt bara blir två miljarder kronor.

Nära översvämning i tunnelbanan

Om vi fortsätter att hålla oss till Mälaren som exempel så måste man nästan ta upp vintern 2000-2001 också. Sjöns nivå bestäms i princip av tre huvudfaktorer: tillflödet, avrinningen och havsnivån. Tidigare har man varit van vid att de högsta nivåerna kommer med snösmältningen på våren, men nu räknar man med att längre regnperioder på hösten och vintern allt oftare kommer att slå nya års-rekord, framöver.

Det var det som hände i december år 2000. Vattennivån steg så högt att vattnet höll på att tränga ner i Stockholms tunnelbana.

– I dagsläget är avrinningskapaciteten från Mälaren för låg för att klara sådana höga flöden. Avrinningskapaciteten är också beroende av höjdskillnaden mellan Mälaren och Östersjön. Vid höga nivåer i Östersjön minskar avrinningsförmågan, säger landshövding Ingemar Skogö, länsstyrelsen Västmanlands län.

Mycket förstörs om inget görs

– I dagsläget kommer allvarliga skador ske redan vid ett så kallat 100-årsflöde – med en sannolikhet, att det sker under en hundraårsperiod, på 63 procent. Ett 100-årsflöde motsvarar idag en nivåhöjning av Mälaren på cirka 1,9 meter. Det innebär allvarliga skador på infrastruktur, bebyggelse och olika samhällsviktiga anläggningar.

Stockholms stad har med hjälp av SMHI uppskattat att Mälaren (med den nya slussen) klarar en havsnivåhöjning på ungefär en halv meter. Så här långt norrut har vi ju också nytta av landhöjningen så siffran motsvarar egentligen en global havsnivåhöjning på cirka en meter (men inte två) under hundra år.

Havet skvimpar över slussen

Nuvarande skillnad vid normalvattenstånd mellan Mälaren och Östersjön är cirka 0,7 meter. Den kommer att minska i takt med havsnivåhöjningen och kan enligt nya beräkningar ha minskat till 0,2 meter år 2100. Vid högre havsnivå krävs andra typer av åtgärder än de vi tagit upp hittills.

– Med den nya slussen väntas högvatten inte nå högre nivå än cirka en och en halv meter under de närmaste 100 åren. Upp till den nivån uppstår endast begränsade skador, även om vissa befintliga anläggningar kan behöva ges ett förstärkt skydd, säger Ingemar Skogö.

Som jämförelse...

Högvattnet i december år 2000 låg på 1,42 meter och var då nära på att svämma ner i tunnelbanesystemet. Och redan vid nivåer strax över en och en halv meter finns risk för skador på bostäder, infrastruktur och andra samhällsviktiga funktioner. Skadorna ökar sedan med ökad vattennivå.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar bland annat upp detta i rapporten ”Konsekvenser av en översvämning i Mälaren”.

Vad händer om det inträffar?

– Stopp för järnvägstrafiken på strategiska punkter i Mälardalen och omledning av vägtrafik på både större och mindre vägar, vilket ger stora samhällskostnader för ökade restider.

Översvämmade bostäder och arbetsplatser medför betydande skadekostnader och utebliven produktion, säger Ingemar Skogö.

– Samhällsviktiga funktioner slås ut eller får begränsad kapacitet. Däribland fjärrvärme, elförsörjning, vattenförsörjning och avloppsrening. Sjukvård, omsorg och skola drabbas också direkt eller indirekt på grund av den bristande tekniska försörjningen. Det uppstår också en betydande risk för sjukdomsspridning på grund av översvämning av betesmarker och förorenad mark, och på grund av problemen med avloppsrening.

Sluss i stan eller i skärgården

Det är inte lite som det nya Slussenprojektet i Stockholm ska leva upp till. Men enligt Ingemar Skogö så ska den kunna ge en ”acceptabel risknivå” under de närmaste 100 åren, vilket också är den beräknade livslängden på den nya slussen, mitt i Stockholm.

Se vårt reportage om havsnivåhöjningen och hur den drabbar Mälaren i Vetenskapens värld, måndag 20.00 i SVT2. Direkt efter programmet kommer klimatforskaren Markku Rummukainen att svara på frågor om klimatförändringarna. Det är en del av vår nya satsning på klimatfrågan #climatemonday. På Twitter kommer frågor som är markerade med #climatemonday att besvaras mellan klockan 21.00 och 22.00.

Hav och is-forskning

Visa

Det händer mycket inom forskningen kring havsnivåer och avsmältingen av inlandsisarna på Grönland och Antarktis. Om de skulle smälta av helt så skulle havsytan höjas med 60-70 meter. Under de senaste decennierna har inlandsisarna börjat smälta i en ökande hastighet. Det har förvånat forskarna, och det finns olika uppfattningar om vad detta kan innebära.

De flesta bedömningarna för hur mycket haven kommer att stiga fokuserar på ett hundraårsperspektiv. Många av dessa studier landar på maximalt runt en meter fram till år 2100, men det finns också scenarier på mellan två och 2,5 meters höjning fram till år 2100. 

Oavsett om vi når tvågradersmålet

Men havet kommer inte att sluta att stiga år 2100. På längre sikt kan havet stiga väldigt mycket. Orsaken är att en höjd medeltemperatur har ett starkt samband med mindre inlandsisar. Den senaste gången koldioxidhalten var lika hög som idag så var havsytan i medel mellan nio och 31 meter högre än idag.

– Även om vi lyckas begränsa den globala uppvärmningen till två grader så kan vi vänta oss mycket stora förändringar i havsnivån på längre sikt, säger Per Wikman Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

I projektet ”Ice 2 Sea” samarbetar en rad framstående forskare för att minska okunskaperna kring isarnas påverkan på havsnivåhöjningen och klimatförändringarna.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Climatemonday

Mer i ämnet

Senaste avsnittet i SVT Play