Hur kan man veta vilket väder det var för flera tusen år sedan? Kristina Seftigen och hennes kolleger har skapat arkiv över forntidens klimat genom att jämföra årsringarna hos levande träd med prover från gamla trädstammar som bevarats i till exempel sjöar och flodbäddar.

Idag finns det sådana här arkiv, eller dendrokronologier, som sträcker sig tusentals år tillbaka.

Egen metod

Forskarna i Göteborgs har även utvecklat en egen metod för att se fina detaljer i hur träden påverkats av klimatet. I stället för att bara mäta bredden på årsringarna studerar de enskilda celler inne i veden. Ibland handlar det om tusentals analyser av varje ring.

I den senaste studien har de analyserat 50 miljoner celler i träd från Finland och Sverige. Mätserien sträcker sig från 800-talet och fram tills idag. Mätningarna visar bland annat att den medeltida värmeperioden – som varade från slutet av 900-talet till mitten av 1200-talet – inte var så varm som man tidigare har trott.

Visar på framtidens klimat

Tidigare trodde man att den medeltida värmeperioden var ungefär en halv grad varmare än idag. Det stämde dåligt med de simuleringar som gjorts av dåtidens medeltemperaturer – där man utnyttjat de datormodeller som används för att förutspå framtidens klimat.

Men enligt mätningarna med den nya metoden stämmer modellerna väl överens med verkligheten.

– För framtiden kan vi vänta oss att temperaturerna kommer att stiga som modellerna visar och att den period vi lever i nu är unik sett ur ett tusenårsperspektiv, säger Kristina Seftigen.

Se Vetenskapens värld: Vetenskapen bakom Historien om Sverige på SVT Play eller i SVT2 måndag 20.00.