Varje år dör runt 8000 svenskar i förtid på grund av luftföroreningar. Det anses vara det största miljöhotet mot folkhälsan. De huvudsakliga luftföroreningarna är partiklar, kväveoxider och ozon.
Nu har forskare vid universitetet i Birmingham analyserat luftvärden från elva storstäder i våras då många länder införde nedstängningar. De såg att mängden kvävedioxid minskade i samtliga städer, ozonhalterna ökade, medan partiklar gav varierade resultat.
Resultaten kan bero på att tung trafik som används för transporter fortfarande förekommit. Det kan även bero på att vi bytt ut trafik mot andra aktiviteter.
– Många kanske tror att en nedstängning av samhället gör att utsläpp försvinner men så enkelt är det inte. Vi fortsätter att leva våra liv och istället för att köra bil kanske vi eldar i vår braskamin, säger Camilla Andersson, luftmiljöforskare vid SMHI.
Nedstängningarnas effekt i Sverige
I Sverige har SMHI gjort en modellstudie på luftföroreningar i hela landet och inte bara i storstäder.
– Vår forskning visar liknande resultat. Minskningen beror framförallt på de minskade utsläppen i Europa.
Studien visar att ozonhalter har ökat i storstäder på grund av lägre utsläpp av kväveoxid, vilket är en gas som bryter ner ozon nära källan. Men på längre avstånd bidrar minskningen av utsläpp till lägre halter av ozon.
– Våra egna modelleringsstudier visar att det finns en sådan positiv effekt storskaligt över Europa, medan de största städerna och utsläppsregionerna har ökad ozonhalt. Växtligheten gynnas alltså av pandemin, medan hälsan lokalt kan påverkas negativt, säger Camilla Andersson.
– Ozon är en irriterande gas som skapar irritation och sveda. Det kan även framkalla astma.
Utsläppstak och teknikutveckling
– Vi behöver sätta in utsläppstak och gynna teknikutveckling där det har som störst nytta. Vi har mycket bättre luftmiljö i dag än vi hade för tjugo år sedan, men vi har fortfarande inte uppnått det nationella målet för frisk luft i Sverige.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.