Skrattet sprider sig. Foto: Hasse Holmberg/fotograferna Holmberg/TT

Så smittar ditt leende (och dåliga humör)

Uppdaterad
Publicerad

Ditt leende får andra att må bättre eftersom de också börjar le. Och det går blixtsnabbt. På bara några millisekunder kan du ge din omgivning en glädjeboost.

Instinkten att härma andras ansiktsuttryck får oss inte bara att känna empati, utan leder till och med att vi i viss utsträckning tar över andra människors känslotillstånd.

Känner hur andra mår

Ny forskning visar att vi genom att härma ansiktsuttryck på ett mycket effektivt vis kan känna hur den vi möter mår. Det sker genom en mekanism där sinnesintrycken och muskelreaktionerna samverkar.

– Exakt vilken mekanism som styr det här, det vet vi inte än. Men forskning pågår, säger Ulf Dimberg, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Det är forskare vid universitetet i Wisconsin som i en översiktsstudie, som nu publiceras i tidskriften Trends in Cognitive Sciences, gått igenom den senaste forskningen kring så kallad ansiktsmuskelteorin. Den går ut på att sättet vi spänner våra ansiktsmuskler påverkar hjärnan så att vi får olika känslomässiga upplevelser.

Går blixtsnabbt

När vi möter en människa som är glad, så fungerar vi så att vi ”tar på oss” samma uttryck, vilket leder till att den glada känslan överförs. Och det går blixtsnabbt. På några millisekunder kan människor avläsa den känslomässiga innebörden från ett ansiktsuttryck.

Även sorg och oro sprider sig, visar forskningen. Om två människor möts, och den ena ser ledsen ut, så innebär det att den andre omedvetet härmar det sorgsna ansiktsuttrycket, vilket gör det lättare att leva sig in i den andres sinnestillstånd, och fatta beslut om hur vi ska reagera: närma oss eller hålla avstånd.

Nu är utmaningen att undersöka vilken mekanism det är i hjärnan som hjälper oss att så snabbt känna igen ansiktsuttryck. Det kan leda till att vi bättre kan förstå hur sinnesintrycken och muskelreaktionerna samverkar, och leda till bättre behandlingar vid neuropsykologiska funktionsnedsättningar som autism.

Bilder upplevs mer positiva

Vid Uppsala universitet pågår i dag studier kring hur de egna ansiktsmusklerna påverkar den egna upplevelsen av omgivningen, berättar Ulf Dimberg.

I en tidigare studie från 2012 kunde forskare se att bilder upplevs som mer positiva om personen som tittar på dem drar upp mungiporna, än om personen som tittar rynkar pannan.

Det finns även forskning som visat att empatiska personer tenderar att reagera starkare på andra människors ansiktsrörelser.

– Människor som upplevs som mer empatiska än andra, har visat sig vara mer känsliga för andras miner. Det betyder att de på ett ännu mer direkt sätt tar efter, eller härmar, andras ansiktsmuskelrörelser, vilket leder till att de får en starkare känslomässig reaktion när de möter andra människor.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer