– I vanliga fall hittar vi bara pilspetsen, men nu hittar vi själva skaften av trä, senor, fjädrar och andra detaljer som lär oss mycket mer om hur människorna levde på den tiden, säger Lars Holger Pilø som är norsk glaciärarkeolog.

Måste vara snabba

Sammanlagt har han varit med att hitta 200 pilar i samma område. Den äldsta är över 6000 år gammal. Men det gäller för arkeologerna att vara mycket snabba. När föremålen tinar fram börjar de också multna snabbt.

– Man måste ut och leta och ta sig djupt in i bergen för att söka efter det som nu tinar fram. Isen fungerar som en jättelik tidsmaskin, säger Lars Holger Pilø.

Forntida renjägare

I svenska Abiskofjällen pågår nu också ett forskningsprojekt där arkeologer och glaciologer går skallgång längs glaciärens kant. Glaciologerna räknar ut var isen har legat frusen länge och arkeologerna pekar ut var forntida renjägare borde ha drivit renar i högfjället. Renben och horn berättar en DNA-historia om hur vildrenen ersattes av tamrenen och vandrade utefter andra vägar. Däremot är rester av mänskligt bearbetade fynd mycket mer sällsynt i Sverige jämfört med Norge.

– Att man gör så mycket fler fynd i Norge beror troligen på att det rörde sig mer folk i de fjällen än i de svenska högfjällen, säger projektets forskningsledare arkeologiprofessorn Kerstin Lidén.

Spela videon för att se hur arkeologerna arbetar.