Att dopamin i våra hjärnor används för att ge oss en ”belöningskick” är känt sedan tidigare.

Men nu har en grupp forskare från Sverige och Kanada upptäckt att dopaminet vanligtvis samverkar med glutamat, när belöningskickarna ska sättas in, och forskargruppen menar att detta också kan orsaka ett kraftigt beroende av njutningsmedel som socker eller droger som kokain.

Större kick och snabbt beroende

Forskarna studerade både vanliga och transgena möss. De transgena mössen saknade förmågan att samordna signalerna från dopamin och glutamat. Dessa möss reagerade helt annorlunda på socker och kokain.

Belöningarna blev redan vid lägre doser betydligt starkare för hjärnan, och enligt forskarna kopplades då nervceller om på ett sätt så att beroende efter njutningsmedlet inom kort uppstod.

– Våra data tyder på att hjärnan blir överkänslig mot belöningar när denna samsignalering av glutamat och dopamin inte fungerar. Det krävs mindre doser än normalt för att benägenhet att inta substansen ska öka, och det gäller både socker och kokain, säger Åsa Mackenzie, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet och den forskare som lett studien.

Det handlar alltså om hjärnans belöningssystem. Det ger oss en lustupplevelse när vi har till exempel ätit något, när vi har tränat och när vi haft sex. Och det är den här belöningskänslan som primärt skapas av dopaminet. Men för de transgena mössen övergick hjärnans belöningssystem till en besatthet hos mössen i att få mer av sitt njutningsmedel.

De transgena mössen hade fråntagits förmågan att signalera glutamat, vilket alltså fick denna effekt med kraftigt ökad ”belöningskick” och ett beroende.

Studier på människor redan igång

– Den här första studien var bara gjord på möss, men vi har redan påbörjat studien på människor nu, och då tittar vi på alkoholberoende. Vi väntar på att få de första resultaten i den forskningen inom kort, säger Åsa Mackenzie till SVT.

– Det här är första gången man hittat ett sådant här samband mellan dopamin och glutamat, så på det sättet är det en unik studie. Bland annat kan det ha stor inverkan på hur man utformar framtida läkemedel mot olika typer av beroenden. Idag är ju många mediciner bara riktade emot dopaminet och tar inte hänsyn till samverkan med glutamat, säger Åsa Mackenzie.

Själva sambandet mellan dopamin och glutamat i hjärnans signalsystem är dock egentligen inte en helt ny upptäckt. I april i år publicerade faktiskt Åsa Mackenzie, tillsammans med hennes kanadensiska kollegor, en artikel om denna upptäckt i den ansedda tidskriften Natures neurovetenskapliga specialtidskrift Nature Reviews Neuroscience.

Då spekulerade forskarna även om att upptäckten skulle kunna ha nytta för framtagandet av mediciner mot Parkinsons sjukdom, schizofreni, ångest och depression.

Än så länge finns dock inget stöd i studierna för att de nu funna sambanden mellan dopamin och glutamat i hjärnan faktiskt kan leda till mediciner mot vare sig beroenden eller Parkinson.

Osäkerheten i hur sambandet mellan dopamin och glutamat ser ut påpekas också av David Sulzer, docent i klinisk psykologi vid Columbia University, som forskar inom exakt samma område. Han säger till SVT att Uppsalaforskarnas studie är intressant just för vad den visar om hur beroende skapas, men påpekar att glutamatets hämmande förmåga på dopaminet inte är ny kunskap, däremot viktig. Enligt Sulzer är det också för tidigt att spekulera om eventuella möjligheter för kommande mediciner.

På frågan om vilket stöd det verkligen finns för att dra slutsatser om människors beteenden från dessa musstudier svarar Åsa Mackenzie genom att hänvisa till de kommande studier som nu har påbörjats inom hennes forskarteam.

”Choklad och cocacola”

Sambandet som påvisats i den nya studien kan ändå enligt Åsa Mackenzie ha betydelse för en mängd olika beroenden, även beroende av sötsaker och choklad.

– Ja vi kommer nu att gå vidare och titta på olika mänskliga beroenden, det kan röra sig också om choklad och cocacola.

I studien på möss upptäckte forskarna också att det fanns ett starkt samband mellan minnet och konsumtionen av sockret eller kokainet. De möss som saknade förmåga till samsignalering av dopamin och glutamat fick också ett kraftigt förbättrat minne av de miljöer där de intagit den substans som de var beroende av.

Den nya studien om dopamin, glutamat, drogberoende och mushjärnor publiceras idag i Journal of Neuroscience.

Linus Brohult

SVT Vetenskap