Spela klippet för att få reda på hur våldet på istiden såg ut och vad det berodde på. Foto: SVT/Vetenskapens värld

Skelettet som visar det våldsamma livet på istiden

Publicerad

Skelett från istiden visar ofta spår efter mänskligt våld. Så gör även skelettet av 16-åriga flickan Naia, som hittades i en undervattensgrotta i Mexiko. Se forskarna förklara i videon ovan hur hennes skador uppstod och hur kvinnors korta livslängd kan ha påverkat männens aggressivitet.

Det var en grupp dykare som gjorde det uppseendeväckande fyndet år 2007.  I ett underjordiskt vattenfyllt grottsystem djupt inne i den mexikanska djungeln fann de mängder av förhistoriska djurben.

Bland lämningarna, 30 meter under ytan, hittade de dessutom skelettet av en människa. Benen var 13 000 år gamla, ett av de allra äldsta fynden på den amerikanska kontinenten.

Det visade sig vara ett skelett av en flicka i 16-årsåldern. Hon döptes till Naia efter najaderna i grekisk mytologi och hon skulle visa sig vara en guldgruva i forskningen om de första amerikanerna.

Släkt med alla urfolk

Forskare har jämfört Naias DNA med 11 000 år gamla skelett från asiatiska invandrare i Alaska och med dagens urfolk i Nord- och Sydamerika.

Resultaten indikerar att hon och alla andra ursprungsinvånare i Amerika är ättlingar till en grupp människor som levde i Beringia – en landbrygga som knöt samman Sibirien och Alaska för 25 000 år sedan.

Den befolkningen var i sin tur en sammansättning av folk som vandrat in från olika delar av Asien.

Tidigare har man trott att spridningen till resten av Amerika skedde via en öppning i inlandsisen som täckte nuvarande Kanada.

Men på senare tid har fynd visat att de allra första amerikanerna troligtvis tog sig söderöver med båt längs Stilla havs-kusten. Senast i en studie i Science.

En värld av våld

Och Naia hade levt ett hårt liv, präglat av ständig förflyttning i jakt på mat.

Muskelfästena på skelettet visar att hon hade benstyrkan hos en modern 35-årig man trots att hon fortfarande var tonåring.

Hennes tänder visar tecken på svält under delar av året. Forskarna tolkar som att hennes stam hade kommit till området ganska nyligen och inte hunnit lära sig hur man försörjer sig året runt.

Hennes värld var fylld av våld. Många skelett från den här tiden bär spår av stridigheter, och Naia är inget undantag.

Farliga förlossningar

Forskarna hittade också skador på Naias bäckenben som visar att hon tvingats bli vuxen tidigt.

— Hon hade fött barn i en ålder när hennes skelett inte var färdigutvecklat för en födsel, säger antropologen Vera Tiesler vid Yucatáns fria universitet.

Barnafödande var en stor fara på stenåldern. Många kvinnor dog i samband med förlossningar – och Jim Chatters tror att det var ytterligare en orsak till våldet.

— Kvinnorna dog i 20-årsåldern, männen när de var trettio. Det måste ha skapat ett kvinnounderskott, och en hård konkurrens bland männen, säger han.

Vilse i mörkret

Skelettet berättar också om vad som hände dagen då Naia dog. Hon har ett oläkt brott på bäckenet, som med största sannolikhet uppstod under hennes sista minuter i livet.

Idag är grottsystemet där Naia hittades fyllt av vatten, men för 13 000 år sedan stod havsnivån mycket lägre och Yucatanhalvön, där hon hittade var en extremt torr plats under delar av året.

Forskarna tror att hon hade gett sig djupt in i grottsystemet i jakt på vatten. Kanske gick hon vilse i mörkret, och föll 30 meter ned i hålet där hon hittades. Förmodligen skadades hon sig i fallet och dog nästan omedelbart.

Vill du veta mer om de första amerikanerna och hur det gick till när dykare hittade Naias skelett? Se programmet Flickan från istiden i Vetenskapens värld måndag 9 september i SVT2, kl. 20.00. Programmet går också att se från söndag 8 september på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer