– Studien visar att de som övervakar regleringen av dessa läkemedel bara borde godkänna de som har visat sig vara effektiva på lång sikt, säger Gregory Connolly, forskare på Harvard School of Public Health.

I studien följde forskarna 787 vuxna rökare i Massachusetts, USA som nyligen hade slutat röka. Deltagarna undersöktes under tre olika tidsperioder och tillfrågades om de hade använt något nikotinersättningsmedel, i form av plåster, tuggummi, inhalator eller nässpray, när de försökte sluta. De fick också svara på om de hade deltagit i något sluta röka-program eller fått hjälp av läkare, kurator eller annan expert.

Många börjar igen

Under alla tre tidsperioderna som studien undersökte visade resultaten att nästan en tredjedel av deltagarna hade börjat röka igen. Forskarna fann ingen skillnad i återfallsfrekvens bland dem som använt avvänjningsmedel i mer än sex veckor – oavsett om de kombinerat det med professionell rådgivning eller inte. Och de såg inte heller någon skillnad mellan de som rökte mycket och de som rökte lite.

– Det här visar att det inte fungerar bättre att sluta röka på lång sikt med hjälp av nikotinläkemedel, om man jämför med att försöka sluta på egen hand, säger Hillel Alpert, forskare på Harvard School of Public Health.

– Även om nikotinläkemedel, på pappret, visat sig vara effektiva i tidigare studier så visar de här nya resultaten att det är viktigt att man genomför fler empiriska studier där man tittar på om de faktiskt hjälper människor som vill sluta röka för gott.

Enligt forskarna bakom studien är det tvivelaktigt om man verkligen ska använda offentliga medel för att tillhandahålla nikotinläkemedel till befolkningen i allmänhet. Pengarna kan göra bättre nytta om de används till förebyggande åtgärder som tidigare visat sig vara effektiva, som mediekampanjer, rökförbud, och prishöjningar.

Anders Nord

SVT Vetenskap