Enligt alla riktlinjer, råd och rekommendationer världen över är en långsam viktnedgång att föredra framför en snabb. ”Skynda långsamt” eller ”det ska ta tid att gå ner i vikt” är uppmaningar som även svenska dietister riktar till personer som vill gå ner i vikt.
Anledningen, säger de, är att chansen för att viktnedgången blir bestående ökar.
Men enligt en ny studie, som SVT tidigare nämnt när en delrapport kom ut för fyra år sedan, verkar det snarare vara tvärtom.
Sjuklig fetma
Forskarna, verksamma vid University of Melbourne i Australien, lottade 200 personer till antingen ett 12-veckor långt ”snabbprogram” med en diet med endast 450 till 800 kilokalorier per dag, eller till ett 36 veckor långt program där antalet kalorier reducerades gradvis. Samtliga deltagare hade ett kroppsmasseindex (BMI) på mellan 30 och 45 vid studiens början, vilket innebär att samtliga betecknades som sjukligt feta.
De deltagare som förlorade 12,5 procent eller mer av sin kroppsvikt fick sedan en diet i tre år för att de, i möjligaste mån, inte skulle gå upp i vikt igen.
Det visade sig att 81 procent av de i snabbprogrammet nådde en 12,5-procentig viktnedgång. Bara hälften av personerna i den andra gruppen lyckades gå ned lika mycket.
Snabbt bättre
Men framför allt syntes ingen skillnad i hur mycket de olika gruppmedlemmarna gick upp i vikt efter de olika bantningskurerna. I båda grupperna hade nästan exakt lika mycket av den förlorade vikten kommit tillbaka tre år senare. Deltagarna i snabbprogrammet gick i snitt upp 10,3 kilo, medan 10,4 kilo kom tillbaka i den andra gruppen.
– Över hela världen säger riktlinjer att en långsam viktnedgång är att föredra för behandling av fetma, något som reflekterar den allmänna föreställningen om att en snabb viktnedgång även resulterar i en snabbare viktuppgång. Men våra resultat visar att fler når en 12,5-procentig viktminskning om den sker snabbt, säger dietisten Katrina Purcell, en av forskarna bakom studien, i en kommentar.
En förklaring kan vara att deltagare i snabbprogrammet blir mer motiverade när resultatet av deras ansträngningar kommer tidigare, spekulerar forskarna.
Fungerar för en del men inte alla
– Det första som händer vid en viktnedgång är att glykogenet – det som binder kolhydrater – försvinner. Eftersom det binder massa vatten så kissar man ut mycket, och då blir vågen glad. Det ökar motivationen, säger den svenska dietforskaren Stephan Rössner till SVT.
Han menar dock att olika människor påverkas olika av en snabb viktnedgång.
– En del får jätteont i huvudet. En del blir trötta, medan andra blir euforiska. ”One size doesn't fit all”, helt enkelt, säger han.
Olika förutsättningar
Genetiska förutsättningar och personlighet spelar båda roll för vilken typ av viktnedgång som passar för en individ, enligt honom.
– Vi har kommit till vägs ände när det gäller att ge kostråd som ska gälla alla. Förut har man sagt att långsam viktnedgång är mest effektiv, och så finns det rön som säger det motsatta.
– Det finns olika läger för vilket sätt som är bäst att gå ner i vikt, men folk måste få välja själva!
Rönen publiceras i tidskriften Lancet.