Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här är Vintergatans supermassiva svarta hål. Visa alla (2)
Visa alla (2)

Supermassivt svart hål i Vintergatan har fotograferats

Uppdaterad
Publicerad

För första gången presenteras en bild på det mysterium i Vintergatans mitt som astrofysiker länge försökt avslöja: Ett supermassivt svart hål lika stor som vårt solsystem i hjärtat av Vintergatan.

– Den är lik M87-galaxens hål som fotograferades 2019, men mycket mindre, säger astronomen Jens Melinder.

För tre år sedan presenterade Event Horizon Telescope den allra första bilden på ett svart hål i den avlägsna galaxen M87 som ligger 53 miljoner ljusår bort. Astronomer försökte men kunde då inte fånga det mer närbelägna svarta hålet i Vintergatan. Nu har de lyckats.

– Sätter man de svarta hålen bredvid varandra skulle Vintergatans hål visa sig mycket mycket mindre, förklarar Jens Melinder.

Kan förstå hur Vintergatan blev till

Under mörka vinterkvällar kan man se Vintergatan breda ut sig som ett vitt pärlband på himlen. Långt ner i horisonten, i Skyttens stjärnbild, ligger Vintergatans mitt. Det är ett område som lyser starkt i radiovågor – och länge har man därför misstänkt att det bör finnas ett svart hål där. Området döptes till Sagittarius A*. Det nya forskningsresultatet bekräftar nu forskarnas misstankar.

– Vid de här observationerna, både kring M87 och Vintergatan, så kan vi nu göra väldigt detaljerade modeller för hur det ser ut runt det här svarta hålet, säger Melinder och tillägger:

– Att ha en bild av ett svart hål i vår egen galax kommer låta oss förstå hur Vintergatan blev till en gång i tiden och hur det här hålet har uppstått i förlängningen. Kanske inte endast utifrån den här bilden, men efter fortsatta observationer.

Intressant att de två svarta hålen liknar varandra

På Onsala Rymdobserbatorium, Chalmers tekniska högskola, har astrofysikern Michael Lindqvist deltagit i arbetet med att ta fram bilden.

– Med hjälp av data från Event Horizon Telescope kan vi studera vad som händer mycket nära det svarta hålet. Bara det att bilderna av det svarta hålet i M87 och i vår Vintergata liknar varandra trots den stora skillnaden i massa är mycket intressant, säger han.

Virveln lyser starkt

Svarta hål lyser inte av sig själva. De är så tunga att gravitationen hindrar ljuset från att lämna dem, därför är de helt svarta. Men omkring det svarta hålet virvlar gas och materia runt i hiskeliga hastigheter. Det är den virveln som lyser starkt.

Vintergatans centrum är insvept i tjocka lager av stoft och gas och det är svårt att se vad som egentligen finns där. Men sedan 1990-talet har två astronomer lett två oberoende forskargrupper som har studerat flera tusen stjärnor som snurrar runt det förmodade svarta hålet. För den bedriften belönades de bägge med Nobelpriset i fysik år 2020.

Teleskop lika stort som jorden

Hastigheten och banorna hos de här stjärnorna avslöjar att det supermassiva hålet i Vintergatans mitt väger lika mycket som fyra miljoner solar och befinner sig i ett område som är lika stort som vårt solsystem.

Event Horizon Telescope som lyckats fånga bilden på det svarta hålet är inte bara ett enda teleskop utan ett tiotal radioteleskop placerade över hela jordklotet.  När alla teleskopen exakt samtidigt gör en observation blir det som ett enda teleskop som har en diameter lika stor som jordens diameter.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I april 2019 presenterades den allra första bilden på ett svart hål. Spela videon för att få reda på vad det är man egentligen ser. Foto: Event Horizon Telescope Collaboration

Var: I mitten av Vintergatan.

Avstånd från jorden: 26 000 ljusår

Storlek: Ligger inom ett område lika stort som vårt solsystem

Vikt: 4 miljoner solmassor

Källa: Nobelprize.org

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer