Satellitnätverket Galileo ska minska beroendet av GPS och göra geografisk platsinformation mer precis. Foto: Isabell Höjman/TTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Snart kan din mobil hitta dig bättre och oftare

Publicerad

Inom kort kan din mobil hitta var du är, ännu mer exakt, oftare och i fler situationer. Nu testas nämligen de sista fyra satelliterna i det europeiska projektet Galileo – ett nätverk av positionssatelliter som kan hjälpa oss med mycket mer än att hitta från A till B.

Raketerna med de fyra satelliterna sköts upp från Europas rymdbas i Franska Guyana den 25 juli i år. EU och Europeiska rymdorganisationen ESA har i 17 år utvecklat Galileo med syfte att minska beroendet av det amerikanska systemet GPS, som i grunden är ett militärt system.

När systemet är färdigbyggt kommer Galileosystemet att ha skjutit upp 30 satelliter om 700 kilo vardera i rymden, utrustade med antenner och sensorer och drivna av två stora solpaneler.

Noggrannare navigering

Systemet kommer att göra positionering i många sammanhang mer precis, bland annat i stora europeiska infrastrukturprojekt.

– En annan tillämpning är när man bygger vägar. Då använder man satellitnavigeringssystem i kombination med markbaserade sensorer. Tillsammans kan de då ge en noggrannhet på centimetern, säger Thorwald Larsson, expert på Rymdstyrelsen.

Utan de markbaserade sensorerna blir noggrannheten snarare på en meter.

SVT Nyheter är på plats vid arbetet med Förbifart Stockholm, som tar hjälp av den nya rymdtekniken för att mäta var vägen ska vara – på centimetern. Satellitmottagare på taket till grävmaskiner tillsammans med sensorer ger grävmaskinisten en exakt bild av var skopan ska gräva.

– Det är toppen för oss det här. Tidigare hade man kanske ett antal halvtimmar på en arbetsdag när vi inte kunde jobba med satelliter. Det är borta nu. Vi har kontakt hela tiden, säger Bengt Ohlsson som är mätansvarig på NCC för Förbifart Stockholm Norra Hjulsta.

Rymdteknik används vid infrastrukturprojekt

Mindre stress

Fördelen med det nya Galileosystemet är alltså inte bara att noggrannheten ökar, utan också att tillräckligt många satelliter kommer i kontakt med mottagaren i svåra lägen, med skymd sikt och dygnet runt.

För byggarbetarna vid Förbifart Stockholm handlar det om att spara tid.

– Det gör mitt jobb mycket mindre stressigt. Utan den här tekniken skulle vi behöva vara minst dubbelt så många personer som jobbar med mätning, säger Bengt Ohlsson.

Den 20 oktober 2011 lyfte en rysk Soyuz VS01 från raketbasen i Franska Guyana. Den bar de första två satelliterna till Europas Galileo- program. Här transporteras raketen till avfyringsrampen i Kourou. Foto: AP/Henri Griffit

Svåra motgångar

EU siktar genom Galileoprojektet på att ta del av den globala marknaden för satellitnavigationstjänster, en marknad som bedömare tror kommer att vara värd 250 miljarder euro om fyra år.

Sedan EU för 17 år sedan beslöt om Galileo har programmet drabbats av motgångar i form av förseningar, finansiella problem och att två satelliter hamnade i fel omloppsbana.

Fakta om Galileo

Visa

I dagsläget är 18 Galileosatelliter i full drift. I höst tas ytterligare satelliter i drift och i mitten av 2019 väntas hela konstellationen med 24 aktiva och 2 reservsatelliter kunna användas.

Källa: SVT.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer