Varje år delas det skämtsamma IgNobelpriset ut vid anrika Harvard universietet i Boston. Det går till forskning som först kan verka lite löjlig, men som oftast innehåller betydligt mer.

För andra året i rad belönades en upptäckt från Sverige. Förra året var det miljöingenjören Johan Pettersson som kommit på varför personer i Anderslöv får grönt hår som vann ett av prisen och nu var det alltså dags för forskarna från Lunds universitet som studerat dyngbaggars navigationsförmåga. De fick ett kombinerat astronomi/biologipris.

Oattraktiva fyllon

Årets psykologipris gick till Brad Bushman vid Ohio State university för att han bekräftat något som många av oss säkert misstänkt: människor som är berusade uppfattar verkligen sig själv som attraktivare än vanligt. Han lät försökspersoner hålla tal, där de skulle beskriva hur attraktiva, originella och roliga de var. Oberoende domare skulle sedan bedöma om talen. då visade sig att de berusade talarna uppfattade sig själv som bra mycket attraktivare än de nyktra. Men tyvärr  hade domarna inte samma uppfattning.

Brad Bushman tror att denna falska jagbild som berusade visar prov på kan leda till att de är för påstridiga när de söker nya partners.

Ju längre tid en ko legat ner desto mer sannolikt är det att kon snart reser sig upp. Men om en ko står upp är det väldigt svårt att avgöra när den ska lägga sig. Det är slutsatsen i en studie som får årets IgNobelpris i sannolikhetslära.

Forskningen har gjorts vid Scotlands rural college och slutsatsen drogs efter att sensorer fästs vid kornas ben, för att bedöma hur stor del av tiden de låg ned.

Möss gillar opera

Ett annat märkligt forskningsprojekt från djurriket handlar om möss som genomgått en hjärttransplantation. Den genomsnittliga överlevnaden för sådana möss är sju dagar, men när forskarna spelade musik av den irländska sångerskan Enya för dem ökade den genomsnittliga överlevnaden till 11 dagar. Allra längst levde möss som fick höra Verdis La Traviata efter transplantationen. De klarade sig 27 dagar. Bakom den upptäckten som fick årets IgNobelpris i medicin ligger Masanori Nimi vid Teikyo universitetet i Tokyo.

Även kemipriset kammades hem av japanska forskare. Shinsuke Imai och hans grupp hade givit sig på den klassiska frågan om varför lökhackande får människor att gråta. Svaret är ännu mer komplicerat än man tidigare trott och en av delförklaringarna är att löken innehåller ett särskilt enzym som påverkar ögat.

Arkeologipriset gick till ett makabert projekt där forskare kokat en sork, så bara skelettet återstod. Sedan svalde de skelettet och ägnade några dagar år att noga analysera sin avföring för att se vilken typ av ben som bevarades genom matsmältningapparaten och vilka som inte gjorde det.

Mer om IgNobel-priset i Vetenskapens värld på måndag 16e september 20.00 i SVT2.