Forskarna vet inte om sömnhormonet melatonin hjälper mot covid-19 eller om sömnen i sig kan vara gynnsam. Flera studier pågår. Foto: TT

Sömnhormonet kan ge skydd mot covid-19

Uppdaterad
Publicerad

Ända sedan pandemins start har det i flera studier undersökts om sömnhormonet melatonin skulle kunna bromsa insjuknandet eller sjukdomsförloppet av covid-19. Forskarna är oense kring om det är själva sömnhormonet eller sömnen i sig som påverkar.

Tidigare studier har visat att melatonin eventuellt kan bromsa sjukdomsförloppet eller risken att insjukna i covid-19.

En datorbaserad analys, publicerad i tidskriften Cell Discovery, indikerade att melatonin kan försvåra för SARS-CoV-2, som orsakar covid-19, att fästa på våra cellytor. Liknande fynd sågs i en studie från Brasilien, publicerad i tidskriften Melatonin Research.

I en förhandsversion av en studie från Colombiauniversitetet, fann man att tidigare användning eller tillägg av melatonin var kopplat till större chans att överleva, bland patienter som krävde intubering vid IVA-vård för covid-19. Andra forskare kom fram till liknande slutsatser.

Och i en studie i tidskriften PLOS Biology påvisades det att patienter som fick melatonin som medicinering hade mindre risk att testas positivt för viruset SARS-CoV-2.

Kan vara sömnen i sig

Men forskare ifrågasätter om det är melatoninet som har effekt eller om det är sömnen i sig. Flera kliniska studier pågår runtom i världen för att se om melatonin kan påverka risken för infektion med SARS-CoV-2.

– Höga nivåer av melatonin kan spegla en hälsosam livsstil, i form av bättre sömn och dygnsrytmer. Det i sig kan göra att man klarar infektionen bättre, säger Jonathan Cedernaes, sömnforskare vid Uppsala universitet och Northwestern University, Chicago.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, är inne på samma spår.

– Om det är melatoninet i sig som avgör om man blir infekterad eller inte är för tidigt att säga. Immunsystemet är beroende av andra faktorer som kortisolinsöndring till exempel, säger han.

Utesluta andra faktorer

Har man både melatoninvärden och värden över hur sömnen ser ut så kan man försöka se vilket av dem som egentligen hjälper.

– Man kan också fortsätta studera individer som tar melatonin jämfört med de som inte tar det. Samtidigt måste man då kunna utesluta att det inte är andra faktorer som bidrar, så som att de som tar melatonin kanske utgörs av personer som är extra måna om sin hälsa och därmed lever hälsosammare, säger Jonathan Cedernaes.

Han spekulerar också kring ifall melatonin kan påverka äldres immunförsvar.

– Melatoninnivåerna försämras både av skiftarbete och ökande ålder. Med åldern försämras även immunförsvaret. Det vore mycket intressant att studera ifall vissa processer som blir sämre med åldern kan förbättras med hjälp av melatonin. Dock finns det många andra hormonella faktorer som också försämras med åldern, så det är långt ifrån säkert att melatonin i sig är en särdeles viktig faktor, säger han.

Studier av vårdpersonal kan ge svar

Genom att studera vårdpersonal kan forskare få fler svar kring insjuknande i covid-19 kopplat till sömn. De som utför skiftarbete, så som vårdpersonal, har ofta störda dygnsrytmer och även försämrad utsöndring av melatonin.

En begränsad studie publicerad i ATS Journals 14 januari i år har undersökt sömnmönster före och under pandemin för kvinnor som arbetar inom vården. Studien baseras på data från den större internationella studien, ICOSS.

Studien i ATD Journals visar att det inte fanns skillnader på sömnkvalitet, som till exempel överdriven dagtrötthet, för vårdpersonalen jämfört med andra grupper före pandemin. Under pandemin är vårdpersonalen mer missnöjda med sin sömn och mer dagtrötta medan det inte var någon skillnad jämfört med före pandemin för de andra grupperna. Dagtröttheten försvann efter att man justerat för dem som haft covid-19.

– En möjlig tolkning av att sjukhusarbetaren kan ha mer av sömnbesvär efter covid-19. Det behövs fler studier för att förstå huruvida störd sömn, till exempel hög förekomst av skiftarbete hos sjukvårdsarbetare, kan öka risken för covid-19. Då kan det även vara intressant att försöka finna ifall störd utsöndring av melatonin är en bidragande faktor. Samtidigt sker många förändringar under sömnen, så störs sömnen är det många hormonnivåer och immunologiska funktioner som förändras, säger Jonathan Cedernaes.

Melatoninhalten stiger hastigt timmarna innan det är dags att sova och ökar framförallt tidigt under natten. På natten pågår hormonella processer som bidrar till ett bättre immunförsvar, till exempel sjunker kortisolnivåerna.

Melatoninet bidrar till vår dygnsrytm. I modern tid så är det flera faktorer som gör att vår dygnsrytm inte blir naturlig, det kan trycka ner melatoninhalterna. 

I så kallade camping-studier, har man jämfört melatoninnivåerna med deltagare som fått bo i upplyst stadsmiljö och även studerats ute i naturen där ingen kvällsexponering skedde för artificiella ljuskällor.

– Ljuset i staden, belysning inomhus och våra mobiler är faktorer som påverkar vår dygnsrytm. Har vi starkt ljus på mobilen och håller mobilen nära ögonen, timmarna innan man ska gå och lägga sig, så har man sett i studier att det kan trycka ner nivåerna av melatonin. Naturligt mörker på kvällen gör att melatonin utsöndras tidigare.

Källa: Jonathan Cedernaes

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer