Vi översköljs av enorma mängder information och hjärnan kan inte upprätthålla all information. En god nattsömn förbättrar inlärningen. Foto: TT

Sov ordentligt före provet

Hjärnan behöver tid att skala bort oviktig information. En återställning behövs för att behålla det man lärt sig och hjälpa minnet. Ny forskning visar vad det är som kickar igång den här processen.

När vi är vakna tar vi in mycket information – både sådant som är viktigt och saker som vi egentligen inte har någon nytta av. För att klara av informationsflödet balanserar hjärnan informationen när vi sover. Det som är viktigt skalas ner för att stabiliseras och det som är oviktigt skalas ner i ännu högre grad för att vi inte behöver behålla informationen. Fenomenet kallas för ”scaling down”.

”Skarpare tillgång till minnet”

Christian Benedict, sömnforskare på Uppsala universitet beskriver det som att du får skarpare tillgång till minnet när hjärnan tar bort informationsbrus.

– Om du lär dig glosor under dagen som du ska ha prov på dagen efter har du bättre förutsättningar att minnas glosorna om din hjärna fått skala ner brus och onödig information. Om hjärnan inte haft möjlighet att skala ner information du inte behöver kan det också bli svårt att lära sig nytt, säger Christian Benedict.

Protein aktiverar återställningsprocess

En studie på möss visar att det är ett protein som kallas för Homer1a som sätter fart på återställningsprocessen. Viktig information lagras i synapser och det här proteinet aktiverar synapserna när vi sover. På så sätt formas minnen och viktig information stannar i systemet.

I studien kunde forskarna se mycket högre nivåer av proteinet Homer 1a hos sovande möss än hos vakna möss. Det beror på att stresshormonet noradrenalin hindrar proteinet att frisättas när djuren är vakna, vilket förhindrar ”scaling down”.

”Sömn tar hand om vakenhet”

Enligt Christian Benedict kostar det på att hålla alla synapser aktiverade och ”scaling down” är ett sätt att hushålla med energi.

-Man kan uttrycka det som att vår sömn tar hand om vår vakenhet. Det kommer alltmer evidens som visar att vi med hjälp av sömnen hanterar information vi fått under dagen. De delar av hjärnan vi använder mycket är i större behov av ”scaling down”. Tidigare forskning har visat att ju mer vi använder vår hjärna under dagen desto djupare sömn får vi, säger Christian Benedict.

Viktig pusselbit för välmående

Christian Benedict säger att sömn är essentiellt och en av många viktiga pusselbitar för välmående och god hälsa. Han tror att djupsömnen har stor betydelse för ”scaling down” men framhåller att vår sömn är ett komplext samspel mellan olika sömnfaser.

– Det är ett stort steg framåt att förstå vad som händer när vi inte sover tillräckligt men det är viktigt att inte övertolka – du får inte alzheimer för att du under ditt barns första år knappt fått sova. Sömnfrågor har uppmärksammats mycket i media och kanske gör en större medvetenhet om sömnens betydelse för vår hälsa att vi blir mer känsliga och upplever att vi sover sämre, säger Christian Benedict.

Fortfarande ett mysterium

Hur sömnproblem och sjukdomar vi vet stör sömnen påverkar inlärning och minne kräver mer forskning och Richard Hunair, studiens huvudförfattare säger i ett pressmeddelande att sömn fortfarande är ett stort mysterium.

– Vår studie visar bara vad som pågår i ett par områden i hjärnan. Lika viktiga processer pågår troligen i andra områden, och i hela kroppen, säger Richard Hunair.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer