Sponsrade läromedel ger olika bilder. I den här artikeln handlar det om läromedel som är producerade av Svenskt Näringsliv respektive Arena Skolinformation (som står arbetarrörelsen nära). Båda ställs gratis till skolans förfogande. Foto: Scanpix

Sponsring ger sned bild i skolan

Uppdaterad
Publicerad
Det pågår en kamp om vad som ska läras ut i skolan. Företag och organisationer kan påverka vilken världsuppfattning som ska förmedlas till eleverna. Det visar en ny studie som har tittat på hur sponsrade läromedel i svenska skolan ger eleverna en snedvriden världsbild.

Föräldrar bör vara uppmärksamma och diskutera det som står i läroböckerna med sina barn. Men framförallt ligger ansvaret på lärare och rektorer att antingen köpa in opartiska läroböcker eller att extra kritiskt granska läroböckerna tillsammans med eleverna.

Det kan låta självklart att företag och organisationer inte ska avgöra vad som lärs ut i skolorna. Men det finns en morot för dem som köper in läromedlen – priset. Sponsrade läroböcker är nämligen gratis.

Väljer vad som ska läras ut

I den nya studien framgår det tydligt att när arbetsmarknadens parter själva får stå för läromedelsproduktionen så lyfter de fram sina egna insatser men tiger om motpartens.

– När ett läromedel skrivs är det ofrånkomligt att det blir fråga om urval. Det är i detta urval av vad de två parterna väljer att berätta respektive vad de väljer att inte berätta som två helt olika berättelser träder fram, säger Anna Johnsson Harrie, forskare i samhällsämnenas didaktik vid Linköpings universitet.

Om lärare helt okritiskt använder sponsrade läromedel kan det leda till att eleverna får en ensidig och partisk bild av det som läroböckerna tar upp.

Ska vara opartiskt

Den här studien jämför sponsrade läromedel avsedda för samhällskunskap i gymnasieskolan. Det är material som producerats av Svenskt Näringsliv respektive Arena Skolinformation – som finansieras av ett antal fackliga organisationer. I fokus står hur de beskriver förändringar på arbetsmarknaden under 1900-talet samt vad som varit drivkraften bakom förändringarna.

Det sponsrade material som används i skolan ska enligt de nationella riktlinjerna vara opartiskt. Men enligt studien ser verkligheten helt annorlunda ut.

– I materialet från Svenskt Näringsliv är det de kreativa entreprenörerna som är drivkraften bakom förändringarna. Arbetarna är passiva mottagare. I Arena Skolinformations material är det arbetarna som går samman i fackföreningar som driver utvecklingen framåt och entreprenörerna finns inte med, säger Anna Johnsson Harrie.

Skolans och lärarnas ansvar

Efter att den statliga förhandsgranskningen av läromedel upphörde 1991, så är det skolornas ansvar att granska de läromedel som man väljer att använda i undervisningen. Lärare har alltid ett uppdrag att välja läromedel och arbetsformer utifrån sin profession.

– Lärarna och rektorerna har ett stort ansvar här. Utbudet av sponsrade läromedel är stort och det är gratis. I skolor med ansträngd ekonomi där det är svårt att få pengar till inköp av uppdaterade läroböcker i samhällskunskap, så är det klart att gratismaterial är intressant, säger Anna Johnsson Harrie.

Källkritiken är a och o

Slutsatsen i studien är inte att lärare borde akta sig för allt sponsrat material. Nej, poängen med studien är istället att förtydliga att det finns en ideologisk världsbild i det sponsrade materialet.

– Det måste läraren vara medveten om, och därmed använda materialet på ett sätt så att såväl lärare som elever läser det på ett källkritiskt sätt.

Hur det här påverkar eleverna avgörs av hur lärarna använder materialet i undervisningen.

– Presenteras materialet som tillförlitligt – information som man inte som elev behöver förhålla sig källkritisk till – och om det bara är det ena materialet som används, så kommer eleverna att få en mycket ensidig bild om bakgrunden till de förändringar som har skett på den svenska arbetsmarknaden och arbetarnas villkor under de senaste hundra åren, säger Anna Johnsson Harrie.

Men i studien kommer hon också fram till att om båda materialen används samtidigt och eleverna uppmanas till en källkritisk läsning, så kan det däremot bli ett utmärkt tillfälle för eleverna att lära sig mer om såväl den svenska arbetsmarknaden som att träna källkritik.

Relativt okänd problematik

Det finns ganska lite läromedelsforskning överhuvudtaget i Sverige och när det gäller sponsrade läromedel finns de hittills nästan ingen alls.

– Så det är inte så att mina resultat förändrar forskningens syn på sponsrade läromedel. Snarare är det så att det första gången som dessa läromedel är fokus för en vetenskaplig studie.

Vi hänger inte med

Nej, läromedelsforskning är inte ett stort forskningsområde och det som görs fokuserar mest på förlagsproducerade läroböcker. Läroböckerna har fortfarande en stark ställning i undervisningen, men det finns också ett stort utbud av andra läromedel.

– Däribland sponsrat material. Och här har vi inom forskarvärlden inte riktigt hängt med utvecklingen i skolan. Vi behöver uppmärksamma detta mer i såväl forskning som i lärarutbildning, säger Anna Johnsson Harrie.

Svårtydd statistik

SCB för statistik över hur mycket pengar olika kommuner lägger på material till skolorna och de siffrorna skiljer sig mellan olika kommuner. Men det är svårt att jämföra siffrorna eftersom det kan variera vad det är som kommunerna räknar in.

– När det gäller förekomsten av just sponsrade läromedel finns det tyvärr inga undersökningar om regionala skillnader i Sverige.

Behöver diskuteras

Det viktigaste med den här studien är enligt Anna Johnsson Harrie att frågan blir synlig och kommer upp till diskussion. Frågan vilka läromedel vi använder och hur de används behövs diskuteras på skolorna, bland lärare och rektorer.

– Inom lärarutbildningen måste vi också arbeta med en läromedelskunskap i bred bemärkelse, som också förbereder lärarstudenterna på att olika intressenter kommer att vilja förmedla sin bild in till skolan. Även föräldrar kan vara uppmärksamma på vilka läromedel som barnen har i skolan. Inte för att de direkt ska bli oroliga om barnen har sponsrade läromedel, utan för att kunna diskutera med barnen och med deras lärare, säger Anna Johnsson Harrie.

Kommunernas anslag till inköp av läromedel har minskat med 22 procent de senaste tio åren. Läs mer här: Sponsrade läromedel blir allt vanligare.

Fakta

Visa

Mellan 2001 och 2009 ökade andelen grundskollärare som använder sponsrade läromedel från 40 till 60 procent, enligt en undersökning i Lärarnas Tidning. Den främsta orsaken torde vara den pressade ekonomin. 2005 hänvisade 89 procent av samhällskunskapslärarna till skolans ekonomiska situation som en mycket viktig faktor när de valde läromedel, enligt SCB.

Och utbudet av sponsrade läromedel är stort, särskilt i ämnet samhällskunskap. De produceras och distribueras gratis av en stor mängd organisationer och företag, som Jernkontoret, ABB, AstraZeneca, Sandvik, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Barncancerfonden, Sveriges Kommuner och Landsting.

Det är uppenbart att sponsrade läromedel inte är opartiska, konstaterar Anna Johnsson Harrie, trots att de enligt riktlinjerna ska vara det. Istället blir det upp till de enskilda samhällslärarna att använda läromedlen på ett klokt sätt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer