Det så kallade KUB-testet, som ger ledtrådar om kromosomavvikelser hos foster men inga säkra svar, erbjuds alla i ungefär hälften av landstingen. I de andra landstingen erbjuds KUB-testet bara om mamman är över 35 år. Och i Norrbotten krävs en mycket specifik misstanke för att få tillgång till KUB-test.
Annan fosterdiagnostik visar samma splittrade bild. Till exempel NIPT-testet, som ger tillförlitliga svar om till exempel kromosomavvikelser. Det erbjuds till alla mammor äldre än 32 i Blekinge. Medan blivande föräldrar i Västerbotten eller Jönköping bara kan få testet om de betalar för det själva.
”Risk för orättvisor i vården”
Att det finns regionala skillnader på det här sättet är problematiskt, enligt Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.
– Det är ju givetvis en etisk fråga hur man gör de här erbjudandena. Man kan tycka att kvinnor ska få samma erbjudande i hela landet, annars är risken att det blir orättvisor i vården, säger han.
Han kritiserar också att vissa landsting har en åldersgräns för vissa fosterdiagnostiska tester, eftersom provet inte innebär någon risk för missfall.
– Det blir åldersorättvisa om du frågar mig. Om landstinget har råd ska NIPT erbjudas alla oavsett ålder. Det finns en godtycklighet att lägga gränsen vid 32 eller 35 års ålder, säger Nils-Eric Sahlin.
Höga kostnader kan spela roll
Samtidigt vill han poängtera att kostnaderna för till exempel NIPT-testet kan bli höga, något som kan spela roll för landstingens beslut.
– Alla landsting och regioner har en skyldighet att prioritera på ett förnuftigt sätt och det får man respektera, säger Nils-Eric Sahlin.
Statens medicinsk-etiska råd, SMER, har dessutom pekat på farorna med NIPT-testets enkelhet och tillförlitlighet i en rapport.
Där står att risken finns att NIPT-testet uppfattas som en rutinmässig åtgärd i stället för en möjlighet för den gravida kvinnan att få mer information om fostret. Detta ställer höga krav på hur erbjudandet utformas, enligt rapporten.