Forskare har i en studie i den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet sammanställt registerdata från hela världen med kända riskfaktorer som förknippas med allvarlig sjukdom i covid-19 till exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes, kroniska njursjukdomar.
Utifrån det har de fått fram siffror över hur stor andel i varje land som riskerar att drabbas av allvarlig sjukdom om de insjuknar. Man har även gjort antaganden om hur sjukdomen skulle yttra sig utifrån faktorer som ålder och kön (män har i de här beräkningarna till exempel betydligt högre risk att drabbas allvarligt än kvinnor har).
Studien är tänkt att ge en indikation på hur man ska fördela vaccin och skydda rätt personer framöver.
Sammanställningen visar att var femte person på jorden har en underliggande sjukdom som gör dem särskilt sårbara för coronaviruset, men de här personerna är inte jämnt fördelade mellan länderna.
Underliggande sjukdomar vanliga i Europa
I europeiska länder som Sverige har över 30 procent någon underliggande sjukdom som i kombination med att de ofta är äldre gör dem extra sårbara. I vissa afrikanska länder som Burundi är motsvarande siffra bara 12 procent, men andra länder som Botswana och Swaziland med hög andel hiv-smittade har nästan lika hög andel i riskgrupp som till exempel Sverige, enligt den internationella forskargruppen som ligger bakom studien.
– Beräkningarna är välgjorda och sätter fingret på att åldersdistributionen ser väldigt olika ut i världen, men också att de kroniska sjukdomar som är vanliga här numera ökar även i fattiga länder, säger Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet.
”Pengar kommer styra vaccinfördelningen”
Forskarna hoppas att deras resultat ska hjälpa världens länder att prioritera hur vaccin ska distribueras, men också tydliggöra att det är särskilt viktigt att skydda personer i riskgrupper för smitta och att länderna vidtar åtgärder för att så långt som möjligt göra detta i väntan på vaccinet.
Johan von Schreeb tror inte att det kommer att bli så.
– I den bästa av världar skulle vaccinet fördelas genom någon sorts globalt rättviseperspektiv, där de med mest behov skulle vaccineras först, men vård är dessvärre en marknadsprodukt och andra saker kommer att avgöra vilka som först får tillgång till vaccinet, säger han.
Fyra procent behöver sjukhusvård
Johan von Schreeb är tveksam till om siffror av den här typen har någon praktisk betydelse. Dels tycker han att de matematiska modellerna bygger på för många antaganden och estimat, dels är skillnaden i tillgång till vård så enormt stor mellan olika länder att beräkningarna inte säger särskilt mycket om hur epidemin slår.
– USA spenderar 500 gånger så mycket pengar per person på sjukvård jämfört med Kongo, det är klart att utfallet då blir annorlunda, säger Johan von Schreeb.
Fyra procent av världens befolkning kommer enligt de nya beräkningarna att behöva sjukhusvård vid covid-19-sjukdom, i länder med sämre ekonomi skulle det innebära en mycket stor ansträngning för redan prövade sjukvårdssystem.