Problemet att bina inte överlever vintern har pågått under flera år, men den senaste vintern var en av de allra värsta.

Biodlaren Göran Sundström från Vänge utanför Uppsala invintrade 620 samhällen. Fram till november såg allting fint ut.

-Sedan på våren hittade vi det ena efter det andra bisamhället som var dött. 90 procent av våra bisamhällen dog, berättar han.

Göran Sundström är inte ensam. En undersökning som Sveriges biodlares riksförbund (SBR) har gjort säger att hela 25 procent av landets bin inte överlevde vintern.

Många förklaringar

Enligt Jordbruksverket är bidöden ett växande problem. Fem av de värsta åren har inträffat på 2000-talet. Thorsten Rahbek Pedersen på Jordbruksverket säger att det finns flera förklaringar,

-Det är allt från parasiten varroakvalster, olika sjukdomar till brist på näring. Forskarna är överens om att det är en kombination av olika faktorer som har gjort att vi fått så stora förluster av bin i hela den västliga världen, säger han.

Men bidöden slår inte bara mot bina och biodlarna.

-Det är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. De vilda pollinatörerna som humlor och fjärilar har det också tufft. Vi är väldigt beroende av en supergeneralist som honungsbiet som pollinerar allt vad den kommer i närheten.

Stora kostnader

Naturen behöver en allätare som honungsbiet. Förutom att det blir fulare jordgubbar, dyrare äpplen och färre vilda bär får bidöden ekonomiska följder. Om 40 procent av bisamhällena dör blir kostnaden 300 miljoner kronor, enligt Jordbruksverket, som nu vill göra insatser för att få fler biodlare.

-Att förlora 90 procent av bina är ett dråpslag som man knappt kan repa sig från. Det är svårt att bygga upp odlingen igen från den nivån. Man kan säga att vi har dubbelt så mycket jobb och ingen lön alls, säger Göran Sundström.

Vad händer om du förlorar 90 procent av dina samhällen nästa vinter?

-Då kommer vi inte att finnas kvar som biodlare.

Isak Klasson