Det har kallats Sveriges största enskilda forskningsprojekt: Maxlab IV som byggs en liten bit nordöst om Lund. Här ska bli en vetenskaplig knutpunkt. Inte bara för Sverige, för på nästa avstyckade markområde ska om några år byggas ESS, den stora EU-satsningen.
Ett Maxlab finns redan, ett mindre, som nu fungerat i 20 år. Här studeras materiens innersta med hjälp av extremt ljusstarkt röntgenljus. Resultatet kan handla om att försöka få fram bättre bränsleceller.
Man studerar luftburna partiklar som kyler av jorden samtidigt som temperaturerna stiger. Man kan komma någon vart i kampen mot resistenta bakterier, förhoppningsvis. Och att ekvirket i regalskeppet Vasa mår sämre än man trott – vilket meddelades i förra veckan – är också resultatet av forskning gjord på Maxlab.
”Sverige är ett kunskapssamhälle” och ”vår framtid är högteknologi”. Ungefär så har alla regeringar sagt i många år nu. Maxlab verkar ha en perfekt position.
Men färden har vinglat betänkligt. Inte vetenskapligt; alla inblandade är överens om att Maxlab har en spetsposition och att Maxlab IV ska bli ungefär tusen gånger mer kraftfullt.
Ekonomin sorgebarnet
Nej, det är ekonomin som blivit lite av ett sorgebarn. Först tog budgeten längre tid än väntat, sedan kom Riksrevisionen med en rapport som skarpt kritiserat hur projektet styrts av Lunds universitet, och sedan meddelade Maxlab i somras att man behöver 20% påökt till investeringarna. 232 miljoner kr, sa man då.
Helt berättigad kritik, säger rektor Per Eriksson på Lunds universitet.
–Det hänger samman med vår dubbla roll. Å ena sidan är det ett nationellt labb med nationell styrelse, å andra sidan är Lunds universitet värd och juridiskt ansvarig. Det är tråkigt att det blir en kostnadsökning. Men det är inte någon drastisk ökning och vi tänker inte dagtinga med är toppkvaliten. Den ska vara en världsledande forskningsanläggning, säger han.
Vissa forskare runt om i Sverige hade redan tidigt uttryckt oro. Först för att Maxlab IV kanske skulle bli så dyrt så att det tog pengar från just deras forskning. Sedan för att fördyringarna skulle kunna leda till att anläggningen inte blev så bra som man tänkt, för att man måste spara.
Den risken underströks av Maxlab själva i sin ansökan om mer pengar. I den föreslogs möjliga besparingar: att bara bygga den stora ringen i Maxlab IV och inte den lilla. Att stänga det befintliga Maxlab ett år för tidigt.
Men att till exempel inte bygga den lilla forskningsringen i Maxlab IV skulle betyda att projekt måste avbrytas, och att forskare kanske måste flytta utomlands för att kunna jobba färdigt. Det ville ingen ha.
Garantier för 90 miljoner
I sin ansökan i somras sa Maxlab att man behövde garantier för minst 90 miljoner kr i extra investeringsstöd och att man behövde dem i början av september. Annars skulle man tvingas fatta ”oåterkalleliga beslut”.
Men den risken är över nu, säger Maxlabs direktör Christoph Quitmann:
–Vi har försökt och lyckats sträcka oss. Det är inte lika påträngande bråttom längre, det kan dröja några veckor.
Maxlab har nämligen för ett par dagar sedan dragit tillbaka sin ansökan om 232 miljoner kr extra. Den ska ”omarbetas och omformuleras” som Lunds universitetsrektor uttrycker saken. Det kommer en ny ansökan, men den kommer förmodligen att handla om en summa som ligger under den förra.
Krisen är inte längre akut, vissa upphandlingar har gått bättre än väntat, är en förklaring. Och hyresavtalet med byggaren PEAB:s dotterbolag ML4 är också klart. Både rektorn och Maxlab-direktören förklarar sig nöjda med det resultatet.
Och ovanpå det vet vi nu att regeringen vill satsa, i sin forskningsproposition. Maxlab ska få extrapengar till driften, sammanlagt 100 miljoner kr under åren 2014-2016. Det var precis den sortens lugnande besked Lunds universitet behövde, säger rektor Per Eriksson.
”En oerhörd utmaning”
Byggkostnaderna stiger ofta i Sverige, det visar erfarenheten. Enligt Maxlabs beräkning i somras hade de stigit ordentligt. Men ingen vill beklaga sig över det.
–För ett projekt av den här storleksordningen och komplexiteten är det inte oväntat, säger t ex Maxlab-direktör Quitmann.
–Sverige har beslutat sig för att klara en oerhörd utmaning och bygga något som varken Tyskland eller Frankrike har, som amerikanerna inte kan skaffa sig och inte kineserna heller. Sverige kommer att klara det, jag är bergfast övertygad, säger han.
De fyra huvudfinansiärerna är Vetenskapsrådet, som står för 64% av investeringsbudgeten, Region Skåne, Lunds universitet och Vinnova. Alla kommer att få den nya ansökan, förmodligen i nästa vecka. Mille Millnert, generaldirektör på Vetenskapsrådet, låter ganska positiv:
–Vi har mer pengar. Vår budget är fem miljarder och vi ska betala ungefär 750 miljoner enligt den ursprungliga budgeten. Frågan avgörs av hur högt prioriterat Maxlab IV är, och forskarna säger att det är högt prioriterat. Jag ser väl goda möjligheter att vi kan bidra. Men vi måste se den nya ansökan först.
Hur stor pengabrist Maxlab IV nu beräknas ha, får vi alltså veta om några dagar.