Det finns skillnader i hur lämplig dieten är för olika människor. Växande ungdomar behöver mer kalorier. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Svenskar studerar 5:2-dieten

Uppdaterad
Publicerad

5:2-dieten står sedan i våras på mångas meny, men fortfarande saknas studier på dess långtidseffekter. Ett svenskt forskningsprojekt ska råda bot på det.

Karolinska institutet ska starta ett forskningsprojekt om 5:2-dieten. Planen är att titta på flera parametrar, till exempel blodtryck, blodfetter, insulin och tillväxtfaktorer.

– Det finns ingen studie där man tittat på alla parametrar sammantaget, säger professor Kerstin Brismar, som  leder studien.

5:2-dieten

Hennes forskargrupp ska under en sexmånadersperiod titta på hur dieten påverkar människor olika utifrån deras olikheter, till exempel kön, typ 2-diabetes och grad av övervikt.

– Dieten passar inte alla. De som är väldigt magra från början, växande ungdomar och de som tränar mycket behöver till exempel sina kalorier, säger Kerstin Brismar.

Hon tror att framgången med dieten är att den verkar genomförbar eftersom man kan äta allsidigt de flesta dagar i veckan.

– Människor vill gå ner i vikt, må bättre och bli av med mediciner. Många har också fastnat för möjligheten att minska risken för cancer och demens, men det återstår att visa den påverkan, säger Kerstin Brismar.

Det här händer i kroppen när du fastar

När man fastar minskar insulinproduktionen.

Det leder till minskade nivåer av kolesterol och triglycerider, som är farliga för kärlhälsan.

Man sänker också blodsocker och blodtryck vilket minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

En minskad insulinnivå ger också teoretiskt en minskad risk för cancer och demens.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

5:2-dieten

Mer i ämnet