Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Sverige kan vara landväxternas vagga

Sverige kanske landväxternas vagga

Uppdaterad
Publicerad

För drygt 450 miljoner år sedan kröp livet upp på land. Nu säger forskare i Sverige och Argentina att allt kan ha börjat när en supervulkan fick ett enormt utbrott i ett grunt hav utanför det som i dag är södra Sverige.

Ett tio meter tjockt asklager täckte allt hela vägen bort till det som nu är Nordamerika. Spåren finns kvar, till exempel vid Kinnekulle och Röstånga i Skåne: ett skikt med några decimeter tjock gulaktig lera mellan kalkstenslager. Och i det gulaktiga lagret har forskarna funnit fossila sporer från de allra första landväxterna.

– Tidigare har man hittat bevis i Mellanöstern och Sydamerika. Men vi har funnit fossila sporer som är lika gamla eller till och med lite äldre i vissa fall. Så Sverige skulle kunna vara landväxternas vagga, säger Vivi Vajda, professor i paleobiologi på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Vulkanaskan skapade en jordmån

Vulkanlagret har forskarna daterat till för ca 457 miljoner år sedan, under en tidsepok som kallas ordovicium. Eftersom kontinenterna flyttar på sig med tiden låg inte Sverige där det ligger i dag, utan en bra bit söder om ekvatorn, i en kontinent som kallas Baltica. I havet kryllade det sedan miljontals år av märkliga djur, på land fanns antagligen mest bara livlösa stenhällar. Ända tills vulkanaskan kom och skapade en jordmån som växter kan gro i, och dessutom jord full av mineraler – fosfor och kväve till exempel – som växter vill ha.

De urgamla växtfossilen har bevarats för att de skyddats under vatten, säger Vajda. Om de legat kvar på land hade de skrapats bort under istiderna som kom långt senare. Då uppstår frågan: hur vet de att det här verkligen är från landväxter och inte från sådant som växte i haven?

– Vi har både sporer från havslevande alger och från landväxter, och de är väldigt olika. Vi har också tittat med elektronmikroskop så att vi kan se de riktigt små strukturerna som avslöjar vad det är, säger Vajda.

Mossa och lummer mest likt

Vad finns i dag som är mest likt den första spirande växtligheten på land? Svaret är: mossa och lummer.

– Lummer är en egen grupp växter som kommit lite senare i evolutionen än mossor. En hypertia, en lummerväxt, fanns nog inte för drygt 450 miljoner år sedan men den är det som finns kvar på jorden i dag som går att jämföra med, säger Catarina Lydin, föreståndare på Bergianska trädgården i Stockholm.

Bland Vivi Vajdas fynd finns några fossila sporer som skulle kunna vara en föregångare till lummer. Naturhistoriska har också en cirka 430 miljoner år gammal växt som hon kallar “den felande länken” mellan mossa och lummer.

Sporfynden säger något viktigt om evolutionen, anser Vajda.

– Det här är en stor pusselbit! Vi vill veta var och när växternas utveckling började på land. Men eftersom allt hänger ihop i evolutionen så säger det här något om djurens evolution också, säger hon.

Studien publiceras i GFF – Scandinavian Journal of Earth Sciences

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer