Men kemipriset är kanske lite svårare att få grepp om.

– Vi befinner oss ändå på partikelnivå, säger Rapports vetenskapsrepporter Thomas von Heijne.

Ritning, budbärare och bygge

Thomas von Heijnes förklaring ser ut så här:

DNA är ”ritningen” för vad som ska byggas. Ritningen finns inne i cellen och informationen på ”ritningen” förs av det så kallade budbärar-RNA ut ur cellen till ribosomen.

Ribosomen ”läser av” informationen som används för att bilda livet, t ex hemoglobin som transporterar syre ut i kroppen.

Informationen hos ribosomen ger också keratin som bygger hår och naglar, liksom insulin som styr sockernivån i blodet.

Förbättrad teknik

Årets pristagare har genom så kallad röntgenkristallografi lyckats ”fotografera” ribosomen.

– De kan visa bilder och säga ”så här ser den ut”, säger Thomas von Heijne.

Pristagaren Ada Yonath var först ut. De två andra pristagarna, Thomas Steitz och Venkatraman Ramakrishnan, förbättrade och förfinade kristallografin (”fotograferingstekniken”).

Mot resistens

Att kunna ”se” ribosomen är mycket viktigt. Då kan man studera vad det är som gör att antibiotika inte fungerar, dvs att det utvecklas resistens mot antibiotika.

Det är nämligen ribosomen som är den stora måltavlan för antibiotika. Om man kan se vad hos ribosomen som gör att antibiotikan misslyckas kan man förändra antibiotikan och undvika resitens. Man kan utveckla nya och fungerande antibiotika.

Inte gammal forskning

Det handlar inte bara om belöning för gammal forskning.

– Det de pysslar med nu har i slutändan högst sannolikt betydelse för nya antibiotika mot resistens, sade professor Anders Liljas till Thomas von Heijne tidigare idag.

Bearbetning för webben: Örjan Magnusson