Rymdstationen ISS i juni. Det är den ryska Soyuz-kapseln som syns till vänster som drabbats av en luftläcka. De sex besättningsmedlemmarnas sägs vara utom fara. Foto: TT arkiv

Tätade läckande rymdstationen – med fingret

Uppdaterad
Publicerad

Ett hål i skrovet gjorde att rymdstationen ISS riskerade att tömmas på luft. Reparationen ute i rymden blev av det mindre sofistikerade slaget: Ett finger och silvertejp.

Natten mot torsdag kom larmet – markkontrollen i såväl Houston som Moskva upptäckte att trycket inne i stationen blev allt lägre.

Ett intensivt sökande tog vid. Ändå dröjde det många timmar innan en av de sex i besättningen till slut lyckades lokalisera ett 2 millimeter stort hål, nära slussen i den ryska Soyuz-kapsel som är dockad vid ISS efter att i juni ha fört dit nya besättningsmedlemmar.

”Inte den bästa lösningen”

Av kommunikationen med jorden går det att utläsa att den tyske astronauten Alexander Gerst agerade omedelbart:

”Alex håller just nu fingret över hålet, och jag tror knappast det är den bästa lösningen”, konstaterade markkontrollen i Houston enligt The Telegraph.

Trots dess litenhet var hålet ett dödligt hot mot besättningen – hade de inte hittat det skulle luften ombord ha tagit slut inom 18 dagar. Efter att det tätande fingret först ersatts av en bit silvertejp har de ryska kosmonauterna gjort en något mer hållbar reparation av hålet.

– Besättningen är nu i säkerhet och har luftförråd för flera veckor, säger en talesperson för den euoropeiska rymdstyrelsen ESA.

Fortsatt jakt på läckor

Under fredagen fortsätter leta efter fler eventuella skador samtidigt som atmosfären ombord på ISS får påfyllning från en rysk fraktkapsel.

Skadan i skrovet har troligen orsakats av att rymdstationen, som varit bemannad sedan år 2000, blivit träffad av rymdskrot. En risk som hela tiden växer och som experter varnat för i åratal.

2006 var svensken Christer Fuglesang del av besättningen ombord på ISS. Foto: TT arkiv

Tusentals rymdkrockar

Enligt The Telegraph har de 5 250 rymduppskjutningar som mänskligheten utfört sedan 1957 resulterat i att tiotusentals större och miljontals mindre bitar av trasiga och övergivna satelliter befinner sig i omloppsbana runt jorden. Kollisioner sker hela tiden.

Fakta: ISS

  • 16 länder ingår i programmet bakom Internationella rymdstationen (ISS), men det leds av USA och Ryssland.
  • Grundstenen till ISS lades 1998 då en första modul sändes ut i kretslopp kring jorden. Stationen har vuxit och har i dag en areal motsvarande en fotbollsplan. Motsvarande drygt 852 miljarder kronor har investerats i programmet.
  • ISS kretsar i en bana cirka 400 kilometer från jorden och i en hastighet på 27 000–28 000 kilometer i timmen.
  • Normalt har rymdstationen en besättning på sex personer. Med jämna mellanrum får den besök av bemannade och obemannade farkoster.
  • De som är ombord jobbar cirka 35 timmar i veckan med olika vetenskapliga projekt, och vanligtvis i sex månader.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.