Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Spela klippet och hör genetikprofessorn berätta om mötena människoarterna emellan samt hur nära släkt vi egentligen är med de tidigaste moderna européerna. Foto: Marek Jantač & MPI-EVA LeipzigVisa alla (2)
Visa alla (2)

Tre frågor om: Homo sapiens och neandertalare kan ha fått barn oftare än man trott

Uppdaterad
Publicerad

Länge trodde man att homo sapiens och neandertalare bara möttes och beblandade sig med varandra ett fåtal gånger och sedan i princip aldrig mer. Men nu visar två studier i Nature och Nature ecology and evolution att det kan ha varit ganska vanligt i Europa. 

– Vi har tidigare haft en lite naiv föreställning om att vi moderna människor träffar på neandertalare någonstans i Mellanöstern och blandas en gång. Att det nästan skulle vara en unik och lite konstig händelse, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

Spela klippet för att höra Mattias Jakobsson berätta mer om mötena mellan människoarterna.

Hittills äldsta kvarlevorna från homo sapiens i Europa

I grottan Bacho Kiro i Bulgarien har arkeologer hittat en tand och benbitar som tillhört tre tidiga moderna människor. De dateras till mellan 45 930 och 42 580 år sedan. 

I den tjeckiska grottan Zlatý kůň har man hittat en kvinnlig skalle som daterats till över 45 000 år sedan. Alla de här individerna visade sig bära på tre till fyra procent neandertalgener. 

Studien i Nature tar också upp en yngre individ som daterats till 40 000 år sedan vars käkben hittades i grottan Peștera cu Oase i Rumänien. Denne visade sig bära på ännu mer neandertalgener, sex till nio procent.

Möten verkar ha varit vanligt på en del platser

Människorna från Bacho Kiro och Peștera cu Oase hade neandertalförfäder bara sex eller färre generationer tillbaka, kanske till och med från Europa, enligt forskarna. Kvinnan från Zlatý kůň hade dock inga neandertalförfäder närmre tillbaka än för 60–80 generationer sedan. 

De här forskningsresultaten tyder på att de första homo sapiens flyttade in i dagens Europa för minst 45 000 år sedan. Då fanns det redan neandertalare här och under några tusen år kan de ha levt sida vid sida på en del platser innan neandertalarna dog ut för omkring 40 000 år sedan.

– Det är framför allt spännande att man lyckats få fram dna från människor som levde väldigt tidigt i Europa, de här är de äldsta fynden i Europa så vitt jag vet. Det har gett oss helt nya verktyg för att bena ut hur människor har förflyttat sig och träffats under den här tidiga tidsperioden, säger Mattias Jakobsson. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer