Det finns ett trettiotal företag i Europa som arbetar med att producera antikroppar mot olika typer av virus, och som skulle kunna skala upp för att producera antikroppar som läkemedel mot det nya coronaviruset.
– På sikt behöver vi ha vaccin mot sådana här virus som har potential att skapa svåra pandemier. Där ingår corona- och influensavirus, och då ska man ju påbörja vaccin- och virusforskning långt innan det händer, menar Gunilla Karlsson Hedestam, professor i immunologi vid Karolinska institutet.
Hon leder ett forskarlag som försöker ta fram en medicin baserad på antikroppar mot det nya coronaviruset. Antikroppar är kroppens svar på en infektion och bildas av immunförsvaret när det stöter på främmande ämnen.
De antikroppar som framställs i laboratorium liknar dem som skapas i kroppen och meningen är att man ska kunna välja ut de som man vet är särskilt effektiva mot viruset och ge dem som behandling.
– Det är ett biologiskt läkemedel som ges som injektion och är inte något man kommer kunna köpa på apoteket för alla människor att använda, säger Gunilla Karlsson Hedestam.
Gamla mediciner testas på nytt
Mot covid-19 finns det ännu varken medicin eller vaccin som fungerar och hundratals läkemedel testas i laboratorier för att se om de kan ha någon effekt på det nya coronaviruset.
Bland annat görs försök med redan existerande mediciner mot ebola, malaria och hiv. En del funktioner är nämligen gemensamma hos virus, till exempel kan de alltid kopiera sin arvsmassa när de tagit sig in i människocellen.
– Har man ett läkemedel mot ett virus så är det alltid värt att testa om det kan ha en bredare effekt att även blockera ett annat virus, förklarar Gunilla Karlsson Hedestam.
Angriper viruset eller kroppens egna celler
De flesta antivirala läkemedel går på själva viruset och dess komponenter, men det finns också möjlighet att gå på kroppens egna celler för att hindra viruset från att fästa in.
Sveriges Radio har tidigare rapporterat att det nya coronaviruset tros ta sig in i kroppens celler via ett enzym på cellytan som heter ACE2. Det finns bland annat i lungorna och njurarna.
Bristen på fullt utvecklat ACE2 kan också vara en anledning till att barn inte drabbas av covid-19 på samma sätt som vuxna gör. Det stärker hypotesen att enzymets roll är central för det nya coronaviruset.
Genom att utveckla en medicin med en hämmande förmåga mot just det här enzymet skulle det bli svårare för coronaviruset att infektera människor.
– Det är lite mer riskabelt och ligger längre bort i tiden eftersom att cellens funktioner ju finns av en anledning. Ofta är det först när man blockerar en funktion som man verkligen förstår exakt vad den fulla funktionen var och det är därför kliniska försök är så oerhört viktiga innan man kan godkänna ett läkemedel, säger Gunilla Karlsson Hedestam.