Barn som snarkar regelbundet har ofta problem med för stora halsmandlar. Foto: TT

Upptäckt: Samband mellan barn som snarkar och fysiska förändringar i hjärnan

Uppdaterad
Publicerad

En stor studie på barn som snarkar minst tre nätter i veckan visar att de har förändringar i hjärnans pannlob som just styr beteenden, känslor och vår personlighet.

Barn som snarkar regelbundet lider av sömnrelaterad andningsstörning och riskerar att få koncentrationssvårigheter, bristande impulskontroll, inlärningsproblem och andra typer av vad forskarna kallar för beteendeproblem.

Ta bort halsmandlarna

Det här är känt sedan tidigare och kan behandlas genom att avlägsna halsmandlarna och/eller den körtel som sitter bakom näsan och som oftast är orsaken till andningsstörningen. Efter behandlingen försvinner även barnens koncentrationssvårigheter och annan beteendeproblematik.

Nu har en forskargrupp använt sig av data från en stor långtidsuppföljning av barn, den så kallade ABCD-studien, där man följer barnens hälsa och kognitiva utveckling i USA.

Förändringar i pannloben

Av 11 000 barn i nio-års åldern hade 660 av dem problem med regelbundna snarkningar. Forskarna fann att i den gruppen hade många förändringar i hjärnans pannlob. Den var helt enkelt mindre.

– Hjärnavbildningar med MRI visade att delar av pannloben hade mindre volym än vanligt vilket tyder på mindre hjärnvävnad, säger Amal Isaiah som är professor i öron-, näsa- och halskirurgi vid University of Maryland och huvudförfattare till studien som publicerades i veckans Nature communication.  

Måste följa barnen i flera år

Men om det verkligen är snarkningarna som har orsakat förändringarna återstår att visa.

– Vi behöver följa barnen under flera år för att kunna fastslå det, säger Amal Isaiah till SVT.

Man vet ännu inte heller vad det är som skulle kunna orsaka förändringarna i pannloben. Det kan vara att barnen sjunker i syresättning när de snarkar som leder till att hjärnan får lätt syrebrist. Det skulle också kunna bero på att barnen blir störda av snarkningarna och inte får tillräckligt med djupsömn.

Pannloben återhämtar sig

Frågan är nu om förändringarna är reversibla.

– Vi vet att barnens problem med koncentration och inlärning kan bli bättre efter att vi har opererat bort halsmandlarna och/eller körteln bakom näsan. Det skulle vara intressant att följa upp för att se om strukturen i pannloben återhämtar sig efter behandlingen, säger Isabella Sjölander som är öron-, näsa-, och halsläkare i Gävle och doktorand vid Uppsala universitet.

Behövs bättre kunskap

Isabella Sjölander anser att kunskapen om sömnrelaterad andningsstörning behöver bli bättre inom vården där man först träffar de här barnen, som vårdcentraler, tandvården och BVC.

– Vi som arbetar med detta har hört många historier om föräldrar som kämpat länge för att få komma till rätt instans och få hjälp för sina barn. Det är inte alla som tittar barnen i munnen för att se om halsmandlarna är förstorade. Och i princip är det bara vi som arbetar vid öron, näsa och hals som kan titta bakom näsan och upptäcka om körteln där är orsaken till barnens besvär och behöver behandlas, säger Isabella Sjölander.

Sömnrelaterad andningsstörning

Barn som snarkar mer än tre nätter i veckan har en sömnrelaterad andningsstörning. Det betyder att det är trångt i svalg och bakom näsan. Andra tecken på andningsstörning är att barnet sover oroligt, svettas och kastar sig runt i sängen eller sover med öppen mun. Internationella studier har visat att 11 procent av alla barn lider av det i olika grad.

 Den allvarligaste graden kallas obstruktiv sömnapné där barnen har andningsuppehåll under natten.

Den vanligaste orsaken till andningsproblemet är att halsmandlarna eller den körtel (adenoiden) som sitter bakom näsan är för stora så att det blir trångt i näsan och svalget. Det gör att de snarkar och inte kan andas fritt. Idag behandlas det genom att ta bort halsmandlarna och/eller körteln.

En annan orsak är fetma hos barn som också kan bidra till att det blir trångt i svalget och därmed svårare att andas.

Källa: Vårdguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.