Foto: Free images

Utan skottdagen inträffar julen mitt i sommaren

Uppdaterad
Publicerad

Den extra dag som skjuts in i vår kalender räddar årstiderna från att helt flytta omkring och skapa oreda. Utan skottdagen hamnar julen mitt i sommaren och midsommardagen skulle firas i smällkalla vintern.

Skottdagen är inte en dag som infört för att kvinnor, enligt gamla traditioner, en gång vart fjärde år skulle få fria till sin partner. Rent vetenskapligt fyller skottdagen en betydligt viktigare funktion än vem som får fria till vem.

Utan skottdagen skulle juni, även om det skulle dröja, så småningom inträffa mitt i vintern.

Längre än ett år i jordens omloppsbana

Anledningen till att vi har en skottdag är för att vårt kalenderår och årstidsåret inte är exakt lika långa. Det kan låta knepigt men eftersom årstidsåret styrs av jordens omloppsbana runt solen förstår man varför problemet uppstår. Det tar jorden 365, 2422 dygn att vandra runt solen medan vårt kalenderår är exakt 365 dygn – 366 om det är skottår.

Om vi inte hade haft en skottdag hade den lilla extra tiden det tar för jorden att förflytta sig runt solen varje år ökat skillnaden mellan årstids- och kalenderåret. På 100 år skulle kalenderåret ha förskjutits 24 dygn, det vill säga nästan en hel månad.

April skulle så småningom inträffa under vintersolståndet, när vi på norra halvklotet upplever att det är som mörkast, och december skulle i stället börja förskjutas mot sommarsolståndet.

Skjuter även till en sekund

Förutom kalenderår har vi även bestämt att ett dygn är 24 timmar, eller mer exakt 24 gånger 3600 sekunder. Men ett dygn påverkas av jordens rotation runt sin egen axel och den är inte helt exakt. Ibland avviker jordens egen rotation något från vad vi har bestämt är ett dygn och för att inte äventyra det vi definierar som natt och dag skjuter man därför ibland till en sekund.

Senast en sekund lades till var 30:e juni 2015.

Förr var skottdagen 24 februari

Skottdagen har inte alltid inträffat den 29:e februari. Innan år 2000 inträffade skottdagen den 24:e februari. Enligt den tidigare Julianska kalendern hade februari endast 23 dagar och första mars var det datum som inledde det nya året. Man utgick därmed från årets sista månad och lät skottdagen infalla den 24:e februari.

I vår moderna tideräkning ställde skottdagen till det för alla namnsdagar som inträffade efter den 24:e februari. Dessa försköts varje år det var skottår och för att undvika det beslutade man sig för att istället lägga skottdagen på en extra dag i februari. Från år 2000 inträffar därför skottdagen alltid den 29:e februari.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.