Se forskaren förklara hur de återvinner bomull till glukos. Foto: Johan Nyman, Lunds universitet

Gamla bomullstyger kan bli etanol

Uppdaterad
Publicerad

Nästintill inga av de textilier som slängs i världen återvinns. I en ny studie har en forskargrupp förfinat en teknik för hur man kan omvandla bomull till glukos, som i sin tur kan bli nylon, spandex eller etanol.

De flesta textilier som slängs i Sverige är inte helt utslitna, närmare 60 procent hade kunnat gå till second hand istället. De kläder som faktiskt är så trasiga att de inte kan användas längre återvinns oftast inte utan bränns upp och blir fjärrvärme, enligt Naturvårdsverket.

Gammal teknik, nu med ökad avkastning

En forskargrupp vid Lunds universitet har använt en teknik som funnits sedan 1800-talet för att kemiskt återvinna bomullstextilier. De har nu lyckats med att få högre avkastning, hela 90 procent glukos, det vill säga socker.

Bomullen som finns i våra kläder är ett naturfiber och består nästan bara av cellulosa. Cellulosa i sin tur är en lång kedja sammankopplade sockermolekyler, den kedjan är extremt slitstark. Genom att bryta ner kedjan får man ut glukos, vilket sedan kan byggas upp till något annat. Till exempel tygerna spandex och nylon, eller etanol.

– Glukos kan man använda till nästan vad som helst. Bland det enklaste hade varit att göra etanol av den och skapa fordonsbränsle, säger Ola Wallberg, professor i kemiteknik och projektets ledare.

Svavelsyran sätter igång processen

Tekniken går till som så att svavelsyra fungerar som en katalysator för att bryta ner bomullen i sina komponenter. Sedan blandas de nedbrutna komponenterna med vatten och lösningen läggs i en tryckkokare. Då blir bomullen helt upplöst. Slutresultatet är en glukoslösning med hög koncentration.

– Det som vi optimerar är förhållandet mellan temperaturen och syra i de båda stegen för att få en sådan hög sockerkoncentration som möjligt, säger Ola Wallberg.

Ett sista steg i återvinningstrappan

När något ska återvinnas brukar man dela upp processen i olika trappsteg. Det högsta steget är det som kräver minst energi, vanligtvis återanvändning, som exempelvis när en gammal glasburk blir ett pennställ. Ju mer energi som går åt i återvinningsprocessen desto lägre ner kommer man i trappan.

Ola Wallberg är noga med att påpeka att den här metoden är ett av de lägre trappstegen.

– Det första steget är att vi ska undvika att slänga välfungerande kläder. Det andra är att om vi ska göra oss av med kläder så ska vi få det till en andrahandsmarknad och inte till förbränning, säger han.

Men när våra kläder och textilier är så pass trasiga att de inte kan användas längre kan den här tekniken i framtiden göra det möjligt att använda bomullens molekyler en gång till innan de går till förbränning.

Vill du se mer om hur vi kan göra om gamla kläder till nya? Se Vetenskapens värld – E-handeln: Framtidens shopping måndagen den 29 mars klockan 20.00 i SVT2 eller på SVT Play .

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.